Det råder spänd förväntan på Kairos gator inför dagens historiska presidentval. Varenda byggställning, brofäste och lyktstolpe pryds av valreklam och stolta egyptier talar gärna om valet och den revolution som gjort det möjligt. Ända sedan Egyptens självständighet år 1952 har landets ledare utsetts av militären och försvarat makten genom riggade val, propaganda och våld. Inför dagens presidentval har egyptier kunnat jämföra valbudskap, följa toppkandidaterna i en tv-sänd valduell och utbyta åsikter online.

– Informationen kring valet har varit bra och medierna har gjort ett bra jobb, men vi har också haft tillgång till ett obegränsat material via nya medier, säger Mahmoud Aboul Fotouh, grundade till informationssajten Qomra som tillhandahåller medborgarjournalistisk valbevakning.

Men valupptakten har också kantats av kontroverser och övergrepp på yttrandefriheten. Valkommissionens beslut att utesluta tio presidentkandidater utlöste en ny protestvåg och tre veckor innan valet dödades minst tio personer när beväpnade män gick till attack mot demonstranter som slagit läger utanför försvarsministeriet. Bland demonstranterna fanns många salafister som protesterade mot diskvalificeringen av Al Nour partiets kandidat Hazem Abou Ismail men statsmedier riktade skulden mot stenkastande demonstranter och 6:e aprilrörelsen, aktivisterna som ledde protesterna på Tahrirtorget i fjol.

15 månader har passerat sedan Mubarak lämnade makten, men ännu kvarstår landets undantagslagar och regimens lagstadgade rätt att slå ner demonstrationer med våld och fängsla och döma regimkritiker i militärdomstolar. Men allmänheten har tröttnat på protesterna och talar hellre om att ha tålamod och om vikten av stabilitet än om revolutionens krav.

I en rondell i statsdelen Mohandessin säljer Tarek Ramadan te till taxichaufförer som lämnat sina bilar på tomgång i trafikstockningen. Han kan inte tänka sig att rösta på någon av valets toppkandidater som han menar antingen är ”fulul” – kvarlevor från Mubarakregimen – eller religiösa knäppgökar.

– Jag röstar på Khaled Ali, annars förråder jag revolutionen, säger han.

Khaled Ali är den yngste av presidentkandidaterna och blev känd som facklig jurist och människorättsförsvarare under revolutionen. I opinionsmätningarna hamnar han dock långt efter de tre ledande kandidaterna: Abdel Moneiem Abdoul Fotouh, liberal islamist som satt i fängelse under Mubarak och lämnade det Muslimska brödraskapet för att ställa upp i presidentvalet; Amr Moussa, som var utrikesminister under Mubarak (1991–2001) och före detta generalsekreterare i Arabförbundet; och Ahmed Shafik, tidigare flygvapengeneral och Mubaraks siste premiärminister.

Brödraskapets officiella kandidat, Mohamed Mursi, har inte gjort särskilt bra ifrån sig i opinionsmätningarna, men då mätningarna är ytterst osäkra och närmare hälften av landets befolkning tvekar in i det sista så kan han fortfarande utmana.

Amr Moussa har starkt stöd bland sekulära väljare som vill begränsa religionens inflytande i politiken, medan Abdel Moneim Aboul Fotouh är populär inom brödraskapets unga, reformistiska gren men också stöds av de ultrakonservativa salafisterna. Bland dem som inte vill rösta på en islamistisk kandidat, men samtidigt inte vill ha någon som förknippas med militärregimen har Khaled Ali och den pan-arabiske Nasseristen Hamdeen Sabahi starkast stöd.

– Det här är första gången vi egyptier röstar och den politiska medvetenheten är inte alltid så stor, men revolutionen har fört med sig ett engagemang. I presidentvalet har fler intresserat sig för poliken och lagt mindre vikt vid kandidaternas religiösa meriter, säger Mahmoud Aboul Fotouh.

Militärrådet har lovat att lämna ifrån sig makten efter presidentvalet, men mycket talar för att de först kommer söka en överenskommelse med presidenten. Egypten saknar fortfarande grundlag. Parlamentets försök att forma den kommitté som ska författa lagen har strandat sedan kommitténs sekulära representanter lämnat sitt uppdrag i protest mot kommitténs islamistiska dominans. Militärrådet hotar med att komma ut med ett eget grundlagsförslag om inte parlamentet enas om en kommitté och presenterar ett första utkast innan presidentvalet är över. Sannolikt kräver militärrådet att den nya konstitutionen garanterar militärens fortsatta särställning och skyddar den militära budgeten från insyn.

Läs mer om arbetet med den nya grundlagen här.