Nina Ahlén

Fördjupning


Nina Ahlén
Fria Tidningen

”Antingen är man innanför eller utanför murarna”

Kontrollpolitik stod på agendan när ämnen som massövervakning, fängelser och polisstat diskuterades under motståndshelgen Riv murarna i Göteborg. Fria Tidningens Nina Ahlén var på plats och tog tempen på motståndet.

Folkets Hus tornar upp sig som en dyster koloss belägen centralt på torget i Göteborgsförorten Hammarkullen. Inuti ser lokalen ut som en typisk skolbyggnad med gula lysrör längs korridorerna och färglösa linoleummattor på golven. Men trots det något melankoliska intrycket är huset för dagen fyllt av aktivitet; med workshops, seminarier och diskussioner som alla har två saker gemensamt, kontrollpolitik och aktivism. Ett schema över dagen visar att ämnena varierar, från sexism och homofobi till migranters och papperslösas situation.

I ett av föreläsningsrummen är det workshop om hbtq-personer och asylsökande. Ett trettiotal personer, mestadels kvinnor i tjugoårsåldern, sitter i en cirkel och diskuterar.

– En bra grej är att skaffa flera förstahandskontrakt i Göteborg, på så sätt kan man åtminstone hjälpa till med tak över huvudet, säger en kvinna med rött hår uppsatt i en tjock fläta.

– Men fungerar verkligen det? Undrar någon lite skeptiskt.

– Ja absolut, jag har tre stycken. Det är inte straffbart att hjälpa papperslösa med boende.

Många av deltagarna är aktiva i någon asylgrupp, som Ingen människa är illegal och Aktion mot deportation. Organisationerna är små och har begränsade resurser och trots engagemanget märks en uppenbar frustration i gruppen. Flera känner att det praktiska arbetet som redan görs är tillräckligt och att påverkansarbetet helt glöms bort.

– Ska vi vara en praktisk organisation som hjälper papperslösa med boende eller ska vi satsa mer på utåtriktat arbete som försöker förändra saker politiskt, även om det innebär att behöva säga nej till vissa som behöver hjälp? undrar någon.

– Ja, ska vi satsa på reformer eller radikalt förändra hela systemet? fyller en annan i.

En mörkhårig tjej med snedlugg leder diskussionen. Hon heter Tine Alavi och är en av arrangörerna bakom helgens aktiviteter. Själv är hon bosatt i Göteborg och aktiv i Ingen människa är illegals hbtq-grupp. Tine parerar snyggt när debatten är på väg att spåra ur och leder snabbt tillbaka fokus till sakfrågorna. Tanken är att samlas och utbyta erfarenheter för att inspirera varandra och komma fram till gemensamma lösningar.

– Ett syfte med konferensen är att hitta en gemensam grund för alla som är engagerade i kontrollpolitik på något sätt. Det finns en stark vilja att nätverka, säger Tine efter workshopen.

Redan för tolv år sedan arrangerades motståndshelgen Riv murarna för första gången på Brygghuset i Stockholm. Då som nu var fokus kontrollpolitik och bland de inbjudna gästerna fanns bland andra Angela Davis, berömd aktivist och medlem i den amerikanska organisationen Svarta pantrarna. Under några dagar diskuterades ämnen rörande fängelser och flyktingpolitik. Mycket av inspirationen till helgens motståndsdagar kommer från den konferensen i Stockholm, säger Tine, som menar att kontrollpolitik är ett ämne som ständigt är aktuellt.

– Som vårt politiska klimat ser ut i dag anser jag att de här frågorna är jätteviktiga att diskutera. Kontrollpolitiken ökar och vi måste ifrågasätta vår syn på säkerhet, säger hon.

Kontrollsamhället, som Riv murarna protesterar mot, kan tyckas som ett luddigt begrepp. Tine menar att kontrollpolitiken har växt fram ur en nedmonterad välfärd och en aggressivt driven kapitalism, som gör att fängelser, förvar och massövervakning får en allt större del i människors vardag och delar upp folk i ett ”vi” och ett ”dom”. Hon säger att det i sin tur leder till att gamla, seglivade föreställningar om kön, klass, etnicitet och sexualitet återskapas och försvårar livet för många människor. Samtidigt som en liten elit gynnas.

– I kontrollpolitiken står de privilegierade i fokus och nationens säkerhetstänk gynnar i första hand den vita medelklassmannen. Sättet som kontrollpolitiken är strukturerad är som ett fängelse: antingen är man innanför eller utanför murarna.

Tanken med motståndsdagarna är att belysa kontrollpolitiken ur flera vinklar. Under helgen blandas seminarier med praktiska workshops och till de inbjudna gästerna hör bland andra den amerikanska fångkampsaktivisten och professorn Gina Dent, som diskuterar fängelseindustrin. Dessutom är journalisten Rashid Musa inbjuden, för att prata om hur kriget mot terrorismen har blivit en global industri.

I korridoren utanför föreläsningsrummet sitter Maia Ray Wunjo på golvet och väntar på att nästa workshop ska börja.

– Jag är här eftersom jag är intresserad av ämnena och den analys som finns. Gemenskapen bland deltagarna gör att man inspireras och peppas av varandra, säger hon.

På väggen bakom henne hänger ett plakat med lappen ”Sätt ord på kontrollpolitiken”. Små färgglada pos -it-lappar pryder affischen med ord som ”våld”, ”kapitalism”, ”kaos” och ”liberalismens livslögn”.

– Ansatsen här är att sammanfoga all kontrollpolitik, från den lilla till den stora nivån, säger Maia och fortsätter:

– Tanken är att man ska nätverka. Vi är många och vi borde skapa fler mötesplatser som den här, då kan vi påverka och bli en kraft att räkna med.

Hon reser sig upp och försvinner in i ett av föreläsningsrummen. Under dagen har flera workshops på temat kontrollpolitik arrangerats av bland annat organisationerna Pantrarna och Megafonen, Syndikalistiska registret och Psykradikala gruppen. Kriminalisering av fattigdom, fångpolitisk kamp och kultur som politiskt verktyg är några ämnen som diskuterats.

Lite längre ner i korridoren finns ett bokrum, där Rikard från Kafé 44 i Stockholm sitter och kränger böcker. På hans bord finns alster med titlar som ”The revolution will not be funded” och ”The meaning of freedom”. Men även äldre klassiker som Scum-manifestet av Valerie Solanas.

– Jag tycker det är spännande att vara här. Böckerna vi erbjuder är ett urval från vår butik som passar med temat, med socialistiskt och fångpolitiskt fokus.

Han gör en svepande gest med handen över bordet.

– Vi har bland annat Aktivistens lagbok, som säljer väldigt bra. Det är en grupp vänsterjurister från Stockholm som erbjuder olika lagar och stöd för aktivister.

Det lilla bokrummet som nyligen varit ganska fullt av människor töms snabbt på folk. En ny workshop ska börja och deltagarna intar sina platser.

Tine tycker att helgens aktiviteter har varit väldigt lyckade och hoppas att diskussionen inte kommer att sluta efter konferensen.

– Det har gått jättebra. Det har varit intressanta föreläsare och debatter och folk har varit bra på att samlas och prata vidare. Jag hoppas att personerna som har varit med kommer att ta kontakt med varandra och utbyta konkreta idéer. Det är hela syftet med det här.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria