Den manlige gynekolog i Malmö som anmälde en patient för diskriminering har fått sin anmälan nedlagd. Tack och lov. Men tydligen är han inte den ende manlige gynekologen som känner sig personligt förolämpad över att vissa patienter inte vill att han kikar in mellan just deras ben. Och som med lagens hjälp vill tvinga sig till att ha lov till det ändå. Män som blir arga när de inte får tillgång till kvinnors könsorgan finns det många exempel på. Men det här tar priset.

Diskriminering är när man blir missgynnad till exempel på grund av sin könstillhörighet. Och inte förrän jag förstod att en manlig gynekolog kan känna sig personligt förfördelad över att en kvinna hellre vill undersökas av någon annan, bestämde jag mig för att jag aldrig skulle gå till en manlig gynekolog igen.

Man skulle kunna tro att det är några få galningar som kallar det här diskriminering. Men Gynakuten på Sahlgrenska i Göteborg skriver uttryckligen på sin hemsida att det inte finns någon möjlighet att välja mellan kvinnlig och manlig gynekolog om man kommer in akut. När jag frågar vårdenhetschefen varför, får jag svaret att anledningen är att de inte medverkar till diskriminering.

I Skåne ska kvinnor heller inte få välja, med ett undantag: kvinnor som varit utsatta för övergrepp ska få slippa manlig gynekologer om de vill det.

Jag vågar påstå att 99,9 procent av alla kvinnor har blivit påtvingade en mans sexualitet på något sätt och att det här inte bara hänt dem en gång. 99,9 procent har alltså rätt att begära kvinnlig gynekolog även i Skåne. Och det kan inte vara rätt att kvinnor som varit utsatta för grova sexuella brott ska behöva prata om det varje gång de ska till gynekologen för att rättfärdiga sig. Nej.

"Jag vill ha en kvinnlig gynekolog. Punkt."

Det måste räcka.

Det verkar fattas en kurs på läkarutbildningen, en kurs i att sätta sig in i en annan människas känslor. En förmåga som särskilt den här yrkesgruppen behöver ha. En läkare som dessutom vill få tillgång till människans intimaste delar för att utöva sitt yrke behöver den här förmågan desto mer. En läkare som inte ens är i besittning av de organen som det handlar om behöver verkligen vara ödmjuk för att passa för yrket.

Att säga nej till en manlig gynekolog kan vara ett försök att skydda sig. Ett sätt för en kvinna att undvika situationer där hon känner sig utsatt. Som ensam på en mörk gata, som ensam i en taxibil, som ensam i ett rum, naken på underkroppen med särade ben med en okänd påklädd man, en erkänd auktoritet i samhället som är legitimerad att stoppa in fingrarna i henne. En situation där det är otroligt svårt att beskriva om något var fel: Jo, han skulle topsa livmodertappen, men han skulle inte föra handen in och ut. Han kunde ställa intima frågor, men inte de intima frågorna. Och detta i ett samhälle där du blir misstänkliggjord om du anmäler en man för sexuella övergrepp.

Jag vet inte om vi ska sträva mot ett så "jämställt" samhälle att vi alla kan undersöka varandras könsorgan utan att det på det ena eller andra sätter är laddat, men jag vet att vägen mot ett jämställt samhälle inte går via att tvinga en människa att "bita ihop" och få den där undersökningen överstökad för att inte trampa en läkare på tårna.

Hälso- och sjukvårdslagen säger att "Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten". Och på Ungdomsmottagningen i Göteborgs hemsida uttrycker de sig annorlunda: "I vissa fall är det manlig personal som arbetar på killmottagningen, eftersom vissa kan tycka att det känns mer bekvämt att prata med en manlig barnmorska, kurator eller läkare."

Vissa kan tycka att det känns mer bekvämt och det räcker och det måste räcka.

Jag ser det som hoppfullt att fler kvinnor utbildar sig till gynekologer. Det är en sund utveckling att allt fler kvinnor tycker sig ha rätt att välja. Det är en logisk utveckling att det finns fler och fler mottagningar där endast kvinnliga gynekologer arbetar.

Många manliga gynekologer känner sig diskriminerade just nu. De hörs. Och hela sjukhus ändrar sin praxis på grund av dem. Men finns det läkare som ser en fara i om patienter väntar med viktiga kontroller och akuta ärenden för att slippa bli intvingade i en otrygg situation?

Diskriminering är när man blir missgynnad och inte kan åtnjuta samma rätt som andra i samhället. Finns rätten att bläddra bland blygdläppar? Nej, den finns inte. Alla vettiga manliga gynekologer – höj era röster. Jag vill höra att ni har förståelse för om en patient väljer bort er. Eller finns det inga vettiga manliga gynekologer?