Utredningen tillsattes förra året då det framkom att det fanns ett underskott på närmare 30 miljarder kronor i den så kallade Kärnavfallsfonden. Fonden finansieras genom avgifter från kärnkraftsindustrin och ska täcka den framtida avvecklingen av kärnkraften samt kostnaderna för avfallshanteringen. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, fick då i uppdrag av regeringen att i samråd med Riksgälden och Kärnavfallsfonden se över finansieringslagstiftningen. I veckan lämnades rapporten till regeringen som innehåller förslag på hur principerna för hur kärnavfallsavgiften beräknas och förvaltas kan förtydligas. Enligt myndigheten är syftet att minska den ekonomiska risken för staten. Men en direkt följd av översynen är att SSM har bestämt att en höjning av avgiften inte är nödvändig.

– Det är anmärkningsvärt det som har hänt. Alla förändringar som föreslås ökar istället risken för att skattebetalarna ska stå för kostnaderna. Vi har känt att det har funnits ett intresse av att industrin inte ska få betala, även om vi inte vet vad det beror på, säger Johan Swahn, kanslichef vid Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG.

Roger Lindmark är pressekreterare vid Vattenfall. Han förklarar att de just fått utredningen i sina händer och vill få tid att gå igenom den ordentligt innan de uttalar sig.

– Men vi tycker att det är bra att den har kommit. Det som är viktigt är att vi får en långsiktig och robust finansieringsmodell så att vi kan avveckla kärnkraftverken och även ta hand om slutförvaret, säger han.

Men det är andra som har reagerat på myndighetens helomvändning i fondfrågan. Riksgälden uttrycker tveksamheter och vill att en översyn görs av det nyss föreslagna finansieringssystemet. Man vill även "betona vikten av transparens i såväl de olika beräkningsunderlag kärnkraftsindustrin tar fram som i de modeller och underlag som SSM avser att utveckla på sikt”. Misstroendet som riktas både mot industrin och myndigheten delas av MKG.

– Vi har faktiskt fått ett kraftigt minskat förtroende för myndigheten. För första gången har de agerat på ett sätt som inte är värdigt. Vilket gör att deras integritet, sjävbestämmande och förtroende kan ifrågasättas, säger Johan Swahn.

Johan Anderberg, avdelningschef vid SSM, understryker att myndigheten och Riksgälden tillsammans står bakom både utredning och yttrande men tycker inte att det ska uppfattas som ett misstroendevotum.

– Vi är helt eniga i dessa frågor. Jag kan förstå att man som utomstående kan uppfatta det som att Riksgälden underkänner det vi gjort helt men jag tycker inte att det ska tolkas på det viset. I vissa avseenden är vi inte riktigt mogna att gå fram med resultaten och de behöver utredas ytterligare, säger han.

Bakgrunden till varför Strålsäkerhetsmyndigheten anser att en höjning inte behövs är att man föreslår att beräkningen av kärnavfallsavgiften ska baseras på att kärnkraftverken drivs 50 år istället för 40 år som i dag. Det innebär att man utgår från att dagens kärnkraftverk kommer finnas kvar i tio år.

– Vi har gjort en anpassning till verkligheten och ser att det är möjligt att reaktorerna kan drivas längre än 40 år. Vi är ju där redan nu. Så skillnaden blir inte så stor med 50 år istället för 40 år. Vi tar ju inte därmed ställning politiskt, de besluten lämnar vi med varm hand över till regeringen. Och kan inte industrin möta säkerhetskraven, stänger vi kärnkraftsverken på dagen, säger Johan Anderberg.