Det folkpartistiska kommunalrådet i Sollentuna Lennart Gabrielssons förslag att ungdomar under 25 år ska kunna anställas på 75 procent av lägstalönen inom offentlig sektor har väckt starka reaktioner.

– Det här är en ideologisk fråga och i grund och botten en mänsklig fråga. Varför ska ungdomarna betala för en misslyckad politik, frågar sig Freddie Lundqvist (S).

Enligt Freddie Lundqvist kom förslaget om ungdomslöner i början av december.

– De presenterade förslaget på kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 december och vi reagerade då kraftigt mot förslaget.

Lennart Gabrielsson skrev strax efter att förslaget kommit upp i kommunstyrelsen  en  debattartikel i Aftonbladet tillsammans med sin partisekreterare Nina Larsson och Adam Cwejman, ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund.

I debattartikeln hänvisar de till IF Metalls så kallade särskilda ungdomsavtal som de menar varit en ”inspirationskälla” för deras förslag. På IF Metall är man helt oförstående och inte särskilt förtjusta i att vara en inspirationskälla för Folkpartiet.

– De är dåligt pålästa. Vårt avtal handlar inte om att låta ungdomar jobba till 75 procent av lönen. Att det är 75 procent av lönen är för att ungdomsavtalen bara innefattar 75 procent av arbetstiden. De sista 25 procenten av tiden går till utbildning, säger Lars Ankarfjäll, pressombudsman på IF Metall.
IF Metalls ungdomsavtal röstades dock igenom, efter en stundtals het debatt, med en knapp övervikt för förslaget, 76 mot 71.

Johan Rönn på Svensk näringsliv hävdar att de inte presenterat något förslag om ungdomsarbetslösheten som liknar Folkpartiets förslag.

– Jag har hört runt här bland mina kollegor och ingen känner till något förslag om ungdomsarbetlöshet från oss.

Hur ser ni på Folkpartiets förslag om lägre löner för ungdomar?

– När det gäller Folkpartiets förslag är det svårt att uttala sig, då jag inte känner till detaljerna i förslaget, men vi ser ungdomsarbetslösheten som ett stort problem.

Johan Rönn tycker dock att lägre ingångslöner är ett bra sätt för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden.

– Det är bättre att komma in på arbetsmarknaden än att inte gör det och det är väldigt få som ligger kvar på ingångslönerna efter ett par års arbete. Vi har gjort undersökningar som påvisar det.

Adam Cwejman, förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet menar att huvudpoängen är att det är bättre med en inledningsvis lägre lön än inget jobb alls. Men säger att han förstår de starka reaktionerna.

– Reaktionerna är väldigt känslomässig och det förstår jag. Men samtidigt vill alla att ungdomar ska få jobb och vårt förslag innebär just att fler ungdomar får en ökad möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det har även IF Metall insett och de har slutit särskilda ungdomsavtal med arbetsgivarna, som ger unga just lite lägre ingångslön.

IF Metall menar att ni är dåligt pålästa och att ert förslag inte alls stämmer överens med deras.

– Hur menar du?

IF Metall menar att deras ungdomsavtal inte alls handlar om lägre lön utan att deras ungdomsavtal innebär att ungdomar arbetar 75 procent av arbetstiden men med avtalsenlig lön och att de sista 25 procenten av tiden går till utbildning utan lön.

– Mitt påstående är inte att IF Metalls avtal är detsamma. Det är det inte. Poängen är att man har anpassat avtal för unga för att öka chanserna till inskolning och öka möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Det är inte liktydigt med att mena att lönen är lägre utan att man helt enkelt sluter ungdomsavtal.

Adam Cwejman menar att de exakta procentsatserna måste lösas i förhandlingar mellan fack, landsting och kommun, men poängterar att ett beslut om en lägre ingångslön vore mycket positivt.

– Jag tycker inte att den största orättvisan finns mellan de som har en hög eller låg lön utan mellan de som är arbetslösa och de som har arbete.
– För oss är det viktigt att höja inkomsterna för de som har det sämst, inte att sänka den för de som har en hög lön.

Fackförbundet Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund anser att lönen istället ska höjas och villkoren förbättras.

– Jag tror inte att det är en väg att locka in ungdomar till äldreomsorgen genom att sänka lönerna.
– Lennart Gabrielsson sitter ju också i Sveriges kommuner och landsting, SKL, där han för övrigt skakat hand med mig om att de lägsta lönerna är för låga.
– Men vi stänger inte helt dörren för att diskutera en modell för utbildning, praktik och handledning, säger hon.

Kommer du att delta vid förhandlingar i nästa vecka med Sollentuna kommun?

– Nej, det sköts lokalt, men de lokala förhandlarna kan inte skriva avtal lokalt som går emot kollektivavtalen, utan det måste skötas centralt mellan oss och SKL. Men vi har inte fått några signaler från dem.

Lenita Granlund vill helst se en mer långsiktig lösning och pekar på att det fram till år 2030 kommer att saknas vårdpersonal inom äldreomsorgen när stora grupper kommer att gå i pension.

– Många ungdomar vill inte jobba inom äldreomsorgen och det är en stor utmaning för kommuner och landstingen att göra yrket mer attraktivt.

SFT har sökt Lennart Gabrielsson för en kommentar.