• Martina Montelius pjäs Svinrik hade nyligen premiär på Teater Brunnsgatan fyra.
  • Fria teatern spelar Dansösen Käthe Hermann av tyska dramatikern Anne Lepper.
Stockholms Fria

Teatervår med upphetsande begär och sjukdomar

Våren står snart i full blom – åtminstone på teatern. Det repeteras för fullt på små och stora scener hos Stockholms fria teatergrupper.

Teater Galeasen gjorde stor publik- och kritikersuccé under hösten med Vår klass. Fler speldatum är utlovade i maj. Just nu spelas dock en ny produktion. Variation är en pjäs av Kristian Hallberg om vilsenhet, dubbelmoral och smygrasism. Här regidebuterar Tobias Hagström Ståhl, som annars är känd som medlem i ljus- och scenografikollektivet SUTODA.

Turteatern följer upp höstens lysande föreställning baserad på Joakim Pirinens texter med att dramatisera ännu en känd serietecknare. Nu har Henrik Bromanders serier blivit inspiration till Begränsat utrymme som hade premiär 15 februari. Enligt pressinformationen handlar det om kåta, kärlekskranka och dristiga människors skamliga, upphetsande begär. Manus och regi av Py Huss-Wallin från det feministiska scenkonstkollektivet Ruby Rose.

Den 28 februari har Teater Tribunalen premiär på Terrified to the last degree, som dock inte sägs vara en pjäs utan ”en rörlig bild, ett associativt rum som kretsar kring våldets mekanismer.” Det blir historier om våld, ensamhet, straff och skuld. Ett spännande projekt med massor av folk på scenen i regi av teaterns konstnärliga ledare Frida Röhl. Detta blir hennes sista produktion på Tribunalen eftersom hon nyligen utsetts till chef för Folkteatern i Göteborg.

Aliasteatern har i ett par år arbetat med uppsättningar som ger röst åt flyktingars erfarenheter. I mars fortsätter höstens föreställning Kan du vissla Mustafa, med manus och regi av Isa Aouifia. Den är del två i teatertrilogin Låt mig berätta och grundar sig på flyktingbarns berättelser. I del tre, Små kvinnor från Macondo, som kommer senare i vår, får vi möta kvinnor från Latinamerika, Mellanöstern och Afrika.

Men det är inte bara dagsaktuellt som gäller. Strindbergs intima teater tar sig istället an en bortglömd klassiker, den tragiska komedin Moster Malvina av Anne-Charlotte Leffler. Hon ansågs på 1800-talet vara en av de allra största författarna, men var intensivt hatad av denna teaters andlige fader August Strindberg. Teaterledningen hävdar trots detta att pjäsen, som utspelas på ett hem för äldre kvinnor, är ett modernt, fräckt, välskrivet, roligt och rörande drama. Det regisseras av Mathias Lafolie och bland de enbart kvinnliga skådespelarna finns en rad gamla storstjärnor som Anita Wall, Gunnel Lindblom och Inga Landgré.

Även moment:teater spelar klassiker, men som vanligt när moment är i farten får det antas vara i en högst egen version. Den här gången har regissören Andreas Boonstras blickar fallit på Molières Den inbillningssjuke. Han frågar sig om Molière har något att säga om ett samhälle där å ena sidan medellivslängden bara ökar, å andra sidan folk verkar bli sjukare och sjukare. Premiär 1 mars.

Teater Brunnsgatan fyra hade nyligen premiär på Svinrik, regisserad och skriven av teaterchefen Martina Montelius. Den kommer att spelas parallellt med soloföreställningen Det gulliga pojkslemmet, där David Wiberg gör upp med sin inre gubbe (efter att tidigare ha gett röst åt sin inre tonårstjej i omskrivna monologen Svart tulpan).

Fria teatern kämpar vidare trots nedläggningshot och neddragna anslag. 13 februari var det premiär för nya pjäsen Dansösen Käthe Hermann av den prisbelönta tyska dramatikern Anne Lepper. Dessutom återkommer de tidigare föreställningarna Gyllene draken och Full galopp.

Boulevardteatern har som vanligt hur många föreställningar som helst på repertoaren, till exempel riktiga långköraren Hamlet en standup, förra årets storsatsning Ionescos Den skalliga primadonnan, och inte minst den svarta farsen Heil clown, om fyra clowner som gör en föreställning till Hitlers ära. Nytt för i år är Daniel Goldmanns monologkollage Ur svenska hjärtans djup, om Sverige och mötet med ”det främmande”, med premiär 12 april.

Och så får vi inte glömma Orionteatern, där chefen och regissören Lars Rudolfsson inte kan släppa sin fascination för nycirkus och djur. Föreställningen Venus, med premiär 15 mars, har sin utgångspunkt i hur planeten Venus passerade mellan jorden och solen en gång i Gustav III:s ungdom. Dans, akrobatik, hästar och dresserade hundar utlovas.

Stockholms stadsteater fortsätter sin utmärkta satsning på att låta mindre fria grupper utan fast scen gästspela. Teater Fryshusets kriminalvårdspjäs Välkommen hem spelades under januari och återkommer i april. I slutet av mars spelas Naomi Wallaces pjäs Och jag och tystnad av teatergruppen Brigaden under Annika Silkebergs ledning. Även denna gång handlar det om kriminalvården, men det är kvinnliga kriminellas erfarenheter som gestaltas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Vackert stiliserad performanceteater

Teater Giljotin är en teater med Janus-ansikten. Det ena ansiktet vetter mot intensiv, psykologisk-realistisk dramatik av författare som Jon Fosse och Lars Norén eller Eugene O’Neill. Det andra ansiktet riktar blicken mot något radikalt annorlunda, mot performance och en scenkonst på gränsen mellan teater och dans.

Underhållande debattinlägg vid rätt tidpunkt

Ibland undrar man över konstens profetiska förmåga. Således hade Tranströmerföreställningen Den halvfärdiga himlen premiär på Strindbergs intima teater bara någon vecka efter Nobelpristillkännagivandet. Och nu, veckan efter det stora avslöjandet om en hemlig svensk vapenfabrik i Saudiarabien, har Teater Tribunalen premiär för En föreställning om svensk vapenexport.

Kolonialism kring middagsbordet

Det är vitt, rent och stiligt på Teater Galeasen. Och klaustrofobiskt. Sofforna är vita, kläderna är vita, människorna är ljusa och glada. Åtminstone skenbart.

Strindberg som antimoderatrevy

Den som känner till pjäsen sedan förut kan roa sig med att följa regissören och manusbearbetaren Andreas Boonstras kreativa behandling av originaltexten i moment:teaters föreställning Nya spöksonaten. Mumien i garderoben har förvandlats till fru Svea med tre gula kronor på den blå klänningen. Rollfiguren Den döde har blivit till Olof Palme. Gubben Hummel är i yngre medelåldern, har en märkligt välbekant äggskalsfrisyr och propagerar för det nya arbetarpartiet. Översten, hos Strindberg symbol för överklassens förljugenhet, har nu blivit företrädare för det gamla hederliga arbetarpartiet, den alldeles äkta varan. Och så vidare.

© 2024 Stockholms Fria