Fria Tidningen

”Lotsar” får provision om de hittar jobb åt flyktingar

Nyanlända flyktingar ska så snabbt som möjligt ut i arbetslivet. Det är målet när regeringen flyttar över jobbansvaret från kommunerna till Arbetsförmedlingen vid årsskiftet. Trots kritik mot att så kallade lotsar får provision om de hittar jobb åt nyanlända ger oppositionen förslaget försiktigt stöd.

Från och med den 1 december i år tar staten och Arbetsförmedlingen över ansvaret för att nytillkomna flyktingar ska hitta ett arbete. Hittills har den uppgiften legat hos kommunerna.

– Det har varit svårt för nyanlända flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden när ansvaret för vem som ska göra vad har varit så otydligt. Nu ska vi och kommunerna koncentrera oss på det vi är bra på. Kommunerna ska se till att de nyanlända får boende, barnomsorg och stöd. Och vi på Arbetsförmedlingen ska hjälpa nyanlända flyktingar att få jobb, säger Allan Waktmar på Arbetsförmedlingen som samordnar insatsen på riksnivå.

Exakt hur reformen kommer att se ut är ännu inte helt spikat. Men klart är att Arbetsförmedlingen ska upprätta individuella etableringsplaner beroende på vilken utbildning och arbetslivserfarenhet den nyanlända har. Det står också klart att alla som deltar i insatserna ska beviljas ersättning, högre än bidrag men lägre än lön, under en maxtid på två år.

Under tiden de nytillkomna flyktingarna söker jobb får de välja ut en så kallad etableringslots, jobbcoacher från privata aktörer och organisationer, som ska avlönas av Arbetsförmedlingen. Ersättningen till lotsarna är prestationsbaserad och blir högre om den nyanlända får jobb. Tanken är att det ska öka incitamenten att hitta arbete snabbt.

– Den svåraste delen i reformen blir att få styr på hur lotsarna kommer att fungera gentemot andra aktörer och hur vi på Arbetsförmedlingen ska samordna det. Lotsmarknaden är helt ny i Sverige och förväntningarna från regeringen är höga, säger Allan Waktmar.

Socialdemokraternas flyktingpolitiske talesperson Luciano Astudillo tycker att det finns bra delar i regeringens förslag. Bland annat att staten tar på sig ansvaret för nyanlända och att ersättningen mer får karaktären av lön än bidrag. Men han tycker att lagen är ihålig på sina ställen.

– Vi behöver fler kommuner som tar emot flyktingar och det tar inte förslaget hänsyn till. Vi efterlyser också att staten ska ta sitt ansvar för ankomstboende och när det gäller SFI-undervisningen.

– Det är dumt att svenskundervisningen fortfarande ligger på kommunen när introduktionen till arbetslivet sköts av Arbetsförmedlingen. Den borde givetvis ske i samband med introduktionen, fortsätter han.

Precis som (V) och (MP) är också (S) kritiska till förslaget om att privata vinstintressen ska driva ledsagarna att snabbt finna jobb åt flyktingarna.

– Vi säger nej till det. Den formen av storskaliga jobbexperiment har vi sett för mycket av i arbetsmarknadspolitiken. Det påminner alltför mycket om Littorins jobbcoacher. Det finns en stark tro på att marknaden ska fixa det för de arbetslösa och nu också för de nyanlända. Jag tror att regeringen misstar sig gruvligt där. De resurserna skulle kunna användas på ett annat sätt. Jag tror att högskolor och universitet skulle klara av jobbet minst lika bra som privata aktörer, säger Luciano Astudillo.

Det håller moderaternas Jan Ericsson, riksdagsledamot i arbetsutskottet, inte med om.

– Det är det som är skillnaden mellan oss och oppositionen. De vill att allt ska göras av myndigheter och statliga verk medan vi vill släppa in nya aktörer. Det är viktigt att inse att alla människor är olika och då behövs olika aktörer för att tillmötesgå behoven. Vi kommer att ställa höga krav på att lotsarna sköter sig och presterar och jag tror att konkurrensen bidrar till att aktörerna vässar sig och blir bättre, säger han.

Amir Hashemi-Nik är projektledare på MIRA (Migration, Integration, Reflektion, Attityd) inom Huddinge kommun utanför Stockholm. Projektet arbetar för att flyktingar snabbt ska komma in i det svenska samhället. Han är generellt positiv till det han har hört om förslaget.

– Det är rätt att Arbetsförmedlingen ska sköta arbetsbiten, men jag undrar vad som händer med de flyktingar som av olika skäl inte kan börja arbeta på direkten. Och jag hoppas att det inte blir för mycket generella lösningar på de problem som uppstår utan att man i stället ser till individen och sätter den i fokus. Förslaget låter i stort sett bra men det återstår att se hur det fungerar i praktiken, säger han.

På Arbetsförmedlingen kommer det att vara gasen i botten fram till systemskiftet i december. Det ska gå smidigt när reformen väl sparkar igång. En sak är Allan Waktmar på myndigheten i alla fall säker på:

– Vi har förberett oss i åtta månader och det är många delar vi ska få samman tills lagen träder i kraft. Men jag är åtminstone trygg med att vi klarar av att ordna jobb åt de nyanlända. Det är det vi kan.

Fakta: 

Målet med reformen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering är att nyanlända flyktingar ska slussas ut på arbetsmarknaden snabbare än tidigare. Det innebär att staten genom Arbetsförmedlingen tar över ansvaret för nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden från kommunerna

Hittills har etableringstakten för nyanlända med flyktingbakgrund varit långsam. I genomsnitt har cirka 15 procent av männen arbete efter att ha haft uppehållstillstånd i ett år, 35 procent efter tre år och 50 procent efter fem år. För kvinnor är motsvarande siffror 5, 20 respektive 30 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen har myndigheten de senaste åren i snitt fått ut åtta procent av de utlandsfödda i arbete varje månad. Det motsvarar ungefär 128 000 jobb per år. Den procentkvoten vill man också försöka tillämpa på nyanlända flyktingar.

De flyktingar som deltar i etableringsinsatserna kan räkna med att få ut ersättning under en maxtid på 24 månader. För att få rätt till hjälp och stöd måste de nyanlända först skriva in sig på Arbetsförmedlingen.

Den nya lagen beräknas kosta staten 920 miljoner kronor att genomföra.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 december i år.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Större klassklyftor en generation in i framtiden

I sista delen av Fria Tidningars granskning av klassamhället spolar vi fram en generation. Daniel Lind, chefsekonom på Unionen, befarar att dagens möjligheter att bryta sig loss från sina klassbojor effektivt är på väg att sopas undan.

– Om några år kanske vi står där, tittar tillbaka och frågar oss vad som egentligen hände, säger han.

Fria.Nu

Studenter följer i föräldrarnas sociala fotspår

När det gäller utbildning faller sällan äpplet långt från trädet. Trots få hinder väljer endast drygt 20 procent av barn till lågutbildade föräldrar att läsa vidare.

– Den sociala bakgrunden betyder tveklöst väldigt mycket, säger Robert Erikson, professor i sociologi på Stockholms universitet.

Fria.Nu

Klass avgör hur bra vård man får

Privatekonomin har betydelse för hur man bemöts och behandlas av sjukvården. En sammanställning av Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar tydliga exempel på att den offentliga sjukvården i Sverige präglas av klassdiskriminering.

Fria.Nu

Fp trycker på polisen om Cyklopen

Polisens haltande utredning om brandattentatet på kulturhuset Cyklopen har fått kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) att reagera. I ett brev uppmanar hon polisen att intensifiera jakten på gärningsmännen.

– Jag hoppas att polisen tar intryck och att de gör sitt bästa, säger hon.

Veolia överklagar tunnelbanebeslut

Veolia transport överklagar SL:s beslut om att låta Hongkongföretaget MTR ta över tunnelbanedriften. Anledningen är att den franska transportjätten vill pröva den utvärderingsmodell SL hade som grund till beslutet.

© 2024 Stockholms Fria