LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Insändare
Dadda

  • Följer du ditt eget huvud eller hoppar du på samma vagn som alla andra när du väljer utbildning?
Läsarnas Fria

Estet, roligare än vad man tror

Ungdomar som ska börja i gymnasiet verkar inte ta reda på vad det finns för olika alternativ. Det befriande med att börja om på nytt efter grundskolan är att man kan välja själv och att valmöjligheterna är fler. Men det jag ofta hör är att många väljer det som alla andra tar.

 

Själv ska jag börja i andra ring på den estetiska linjen, med inriktning Bild och form. Av många jag stöter på får jag höra att "du ser inte ut som en estetare". På frågan hur en estetare ser ut får jag oftast till svar att man ser annorlunda ut, går i svarta kläder och är deprimerad. Man blir oftast klassad som tråkig när man går den estetiska linjen och blir utestängd av de andra eleverna i skolan. Jag kan även få känslan att folk känner sig hotade av mig eller känner sig bättre. Andra meningar som jag också kan får höra är: "Men vad då, tänker du bli konstnär? Det tjänar man ju ingenting på."


Det verkar som att få tar reda på information om olika sorters linjer innan de väljer. Många verkar också glömma att man kan välja in kurser vissa år och kan därför få samma utbildning som någon som går i till exempel linjen Natur eller Samhälle. Det gäller bara att ta reda på vilken eller vilka kurser det gäller, sedan kan du läsa in dem och du får samma behörighet till högskolan.


Jag bor på en ö där det finns två gymnasium. Båda har inriktningen Samhälle, en har inriktningen Estetiska och Media-kurser och den andra skolan inriktar sig på Natur. Elever dömer skolorna innan de har tagit sig en titt eller testat att gå där. Elever som går i årskurs 9 och funderar på vilket gymnasium och vilken inriktning de ska gå, tänker ofta på om de vill plugga seriöst och inte skolka. Då går de på det ena gymnasiet. De som vill slappna av, ha kul och inte göra som lärarna säger, väljer det andra gymnasiumet.

Om man sedan tycker att Samhälle är för jobbigt, byter man till Estet eller Media eftersom fördomen är att där behöver man inte anstränga sig eller plugga på läxor.


När jag började i första ring i min klass var det nio andra som gick med mig. Under de första månaderna flyttade flera personer över till min klass och idag är klassen full. Det har inte hänt på flera år.


Jag tycker att det är synd att inte fler personer väljer den estetiska linjen, och att Medialinjen anses vara till för dem som inte bryr sig om skolan och knappt visar sig på lektionerna.

Öppna ögonen. Jag har haft otroligt roligt i min klass under det första året, och det är fler än jag som tycker så. Vi alla har kommit varandra nära i och med att vi inte började lika många som i andra klasser. Vi är sjutton stycken och vi har bra sammanhållning och blir mer personliga inför lärarna.


Så om du har en stark personlighet och inte är rädd för vad andra ska tycka och tänka om dig: välj den Estetiska linjen.


Ta i alla fall reda på saker om den för av vad jag har sett så är det få som ångrar sitt val. Personligen tror jag att du får en större mognadseffekt om du går i den här linjen i tre år.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria