LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Ljubomir T. Devic

Läsarnas Fria

Assimilation och integration åter på agendan

Begreppen assimilation och integration är åter på agendan. Språkforskare, politiker och samhällsdebattörer försöker flitigt utreda dessa ämnen. Det handlar om att invandrare så fort som möjligt ska ge upp sin kulturidentitet och på så sätt bli så lika övriga medborgare i landet som möjligt, när det gäller arbete, boende, språk, seder och bruk.

Invandrares efterkommande ska inte lära sig modersmålet, utan istället fokusera på svenska. Assimilation betyder i praktiken att minoritetsgrupperna inordnas i majoritetskulturen, många gånger ofrivilligt.

Det här tvångsmässiga förfarandet har tyvärr alltför ofta implementerats i germanskt och skandinaviskt bruk. Exempelvis kan nämnas de assimileringsprocesser som hårt drabbat vender, samer och romer.
Danska judar flydde till Sverige och Skåne under andra världskriget för att på så sätt undgå dansk assimilering.
Sorberna i Tyskland, som i dag är cirka 40 000–50 000, har nästintill utplånats, indianerna i Nordamerika, aboriginerna i Australien och Nya Zeeland likaså.

Den svenska historiesymbolen Tre Kronor har gått ur tiden. Det är dags att döpa om den till Två Kronor istället, med tanke på att venderna har fråntagits sin rättmätiga krona, det vill säga minoritetsstatusen.
Caroli kyrka i Malmö byggdes på 1880-talet. Få människor vet att det tidigare på platsen fanns en tysk kyrka från 1693 som tillkom för stadens stora tyska befolkning.
Gudstjänsterna hölls då på tyska; i dag är Caroli kyrka en ekumenisk kyrka där olika trossamfund håller mässa på svenska.
Samma assimilationspolitik lär muslimska, ortodoxa, judiska med flera trossamfund i Malmö gå till mötes.
Stora familjegravar var vanliga förr i Sverige. I dag splittras familjer och deras döda anhöriga begravs lite varstans i olika stadsdelar på grund av ”platsbrist”.

Efter 25 år i graven är det dags för grävmaskinerna att uppluckra jorden. Detta är ett vanhelgande av de döda!

Det är värt att dö för Sverige, men inte att dö i det?!

Ljubomir T. Devic
är fil. kand. och
medlem i Skånes författarsällskap

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria