LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Niklas Olin

  • Antiglobaliseringsrörelsen Attack fortsätter att påminna om de globala orättvisorna. Här under en manifestation på Sergels Torg i Stockholm under sommaren 2006.
Läsarnas Fria

Sverige måste ta sitt ansvar för dagens skuldkris

Under Mobutus Sese Sekos tid som diktator i Zaire, nu DR Kongo, lånade Sverige ut 263 miljoner till landet. Idag uppgår Zaires skuld till Sverige för dessa lån till 1,3 miljarder kr.

Att regeringar och givmilda banker i Nord genom historien stött diktaturregimer i fattiga länder är välkänt. Stora summar lånades bredvilligt ut till regimer som använde pengarna för att förtrycka den egna befolkningen eller att finansiera vansinniga infrastrukturprojekt och lyxkonsumtion, snarare än för projekt som främjade utveckling.


Vad som är mindre känt är att fattiga människor i många länder idag straffas dubbelt eftersom man tvingas betala tillbaka de lån som de forna diktaturregimerna tog. Detta beror på att det saknas ett internationellt regelverk för vilka lån som borde anses illegitima och skrivas av. Varje krav på återbetalning ses som giltigt, oavsett under vilka förhållanden som lånet gavs. Pengar som hade behövts för satsningar på utbildning och sjukvård går idag istället till skuldåterbetalningar.

Att de rika långivarna på detta sätt lämpar över allt ansvar och all risk på de slutgiltiga låntagarna - medborgarna i fattiga länder - är inte acceptabelt. Vi behöver sätta fokus på de rika ländernas, däribland Sveriges, ansvar för dagens skuldkris.


Attac lanserar därför i Sverige ett internationellt parlamentarikerupprop om illegitima skulder och delat ansvar vid internationell långivning. I höstas visade den norska regeringen att det är möjligt för långivare att erkänna principen om delat ansvar, då man skrev av skulder till fem länder med hänvisning till att man brustit i sitt agerande och tog sitt ansvar för en misslyckad långivning.

Eftersom fem av riksdagspartierna sagt tidigare sig vilja diskutera illegitima skulder hoppas vi detta kan bli startskottet för en djupare diskussion om illegitima skulder i Sverige. Regeringen borde tillsätta en utredning av hur stor del av Sveriges fodringar på fattiga länder som kan anses illegitim, och därefter borde de skulder som anses illegitima ovillkorligen skrivas av.

Niklas Olin

är medlem av Attac Sveriges Gemensamma Arbetsgrupp.




Läs Parlamentarikeruppropet

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria