Har du frågor om tidningen eller vår redaktionella policy är du välkommen att mejla din fråga till [email protected]

 

Vad är en nyhet?

En nyhetsartikel ska svara på frågorna Vad? Var? När? Hur? Vem? Vilka? Varför? 

Alla frågor kan inte alltid besvaras, men sträva efter att ge läsaren en klar bild över händelseförloppet. 

En artikel är en nyhet som berättas med det mest intressanta först. Bakgrunden kommer oftast sist. Texten inleds med en ingress där huvudbudskapet i nyheten sammanfattas med några korta slagkraftiga meningar utan att alla detaljer är med. Detta lockar till fortsatt läsning samtidigt som man förstår vad det är man kommer att få läsa om. 

Verkligt objektiv, oberoende journalistik existerar inte. När man skriver finns det alltid information man sorterar bort, det är omöjligt att ge hela bilden i en kort nyhetstext. Men det finns förstås objektiva kriterier man kan arbeta utifrån. Till exempel bör man alltid ange varifrån faktauppgifter hämtats samt vem som gör ett subjektivt påståenden. 

Ange alltid vilka källor du använt. Du bör eftersträva att ha flera olika källor. Om du intervjuat någon passar det med pratminus citat.

Om det finns flera olika åsikter om ämnet för artikeln är det är ett krav, för att det ska gå som en nyhetsartikel, att du låter representanter för de olika sidorna komma till tals. Om du skriver en nyhetsartikel om en händelse du själv är aktiv i ska det tydligt redovisas i artikeln. 

Nyhetsvärdering 

När vi bestämmer om något är en nyhet eller inte gör vi en nyhetsvärdering. En nyhetsartikel ska alltså svara på frågorna: 

Vad? Var? När? Hur? Vem? Vilka? Varför? 

Den kan även behandla vad vi har att vänta oss nu när händelsen som utgör nyheten har inträffat. Men vad är egentligen en nyhet? Hur man ser på världen. Ideologi, religion, könsmaktsordning och ekonomiska intressen är några saker som färgar en nyhetsvärdering. Det här bidrar till att det finns ämnen som rör åldrar, kön, intressen, känslor och geografiska områden som det mer sällan skrivs om i tidningarna. Nyhetsvärderingen påverkar också var i tidningen nyheten hamnar och hur stort utrymme den får. 

En nyhet är oftast en händelse, till exempel en olycka, en katastrof, ett lag- eller regelbrott eller ett beslut som fattas. Men det kan också vara en nyhet att någonting inte händer eller att ett beslut inte fattas. Det kan vara lika intressant att läsa en intervju med ansvariga personer om varför något, önskvärt eller inte önskvärt, inte händer. Var vi befinner oss geografiskt, hur långt det är till nyheten och var ansvaret ligger påverkar också nyhetsvärderingen. Det här kallas för närhetsprincipen och hänger också ihop med att en nyhet blir större om den en lokaltidning i Norrland skriver till exempel inte om ett elfel i tunnelbanan i Stockholm, eftersom läsekretsen inte drabbas av detta. Däremot kan det vara intressant för dem om ansvaret för det inträffade vilar på ett företag eller en myndighet i Norrland. 

Den lilla människans kamp mot makten, det överraskande och det ovanliga är några andra exempel på klassiska nyheter. 

I Läsarnas Fria Tidnigns redaktionella policy skriver vi att vi ställer oss bakom principen om alla människors lika värde. Det påverkar också vår nyhetsvärdering på så sätt att vi gärna publicerar berättelser om livsvillkor för människor som inte ofta kommer till tals inom media. Det är våra läsare som gör nyhetsvärderingen när de bestämmer sig för vad de vill skriva om. 

Vi försöker även bryta den rådande närhetsprincipen och uppmuntrar läsarna att skriva intressant även om saker som händer långt borta. 

Hur skriver man en nyhet?

Det finns några grundkrav för vad som är en nyhet och vad som är bra att tänka på när du skriver. Det handlar bland annat om hur du förhåller dig till dina egna åsikter i en fråga och hur du eftersträvar objektivitet. 

En nyhetsartikel ska alltså svara på frågorna: Vad? Var? När? Hur? Vem? Vilka? Varför? 

Den kan även behandla vad vi har att vänta oss nu när händelsen som utgör nyheten har inträffat. Sträva efter att ge läsaren en klar bild över händelseförloppet. 

Berätta det mest intressanta först, bakgrunden kan komma lite senare i texten. Rensa bort dina åsikter Det är inte du som är viktig för läsaren utan din nyhet. Om du skriver vad du tycker om saken står du i vägen och skymmer sikten. Dessutom blir det oklart vad som är fakta och vad som är åsikter. Som läsare vill man också hellre själv dra slutsatser av de fakta som presenteras än att bli skriven på näsan av skribenten. 

Ibland tänkar man inte på att man skriver vad man tycker, men ordvalet avslöjar en. Skriv till exempel inte tvåårsjubiléet om en tvåårsdag, om det inte finns en särskild anledning. Några andra ordpar att reflektera över är chans/risk (skriv hellre till exempel: det är möjligt att), frihetskämpe/terrorist och tack vare/på grund av. 

Låt flera röster höras Verkligt objektiv, oberoende journalistik är omöjlig eftersom den som skriver inte kan ha med allt. Ett urval sker alltid efter eget omdöme och därmed blir texten subjektiv. Men det finns objektiva kriterier man kan arbeta utifrån. Ange alltid källor vid alla påståenden och även var du hämtat in fakta. Eftersträva att ha så många olika källor som möjligt. Låt flera olika åsikter komma till tals. 

Om du har intervjuat någon använder du pratminus. Det är citat som du lägger in i texten där det passar, som till exempel: 

–Var noga med citaten. Du får inte lägga ord i någons mun som personen inte sagt, säger Matti Ridenfeldt, som var med och startade Läsarnas Fria Tidning. 

Däremot kan du rensa bort onödiga små ord som "öööh" och "så" och "liksom", så att citatet blir tydligare. Läs upp citaten för den du intervjuat så han eller hon kan bekräfta att du hört och förstått rätt.

Om du skriver  en nyhetsartikel om en händelse du själv är delaktig i ska det tydligt redovisas. 

Antingen genom att du skriver det i texten, eller genom att du skriver det efter dinbyline (ditt namn efter artikeln).