LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Anette Eriksson

Läsarnas Fria

Makt över hälsan

Friheten att välja för alla de människor som försöker att behålla och återställa sin hälsa och livskvalitet är starkt hotad. 1900-talet var en period då människans hälsa kontrollerades av läkemedelsindustrin, en industri som skamlöst underblåste sjukdomar som i sin tur utgjorde basen för biljon-dollar affärer med kemiskt framställda mediciner.

Flertalet av våra vanliga sjukdomar kan uppfattas som direkta resultat av vitamin- och mineralbrister, som är möjliga att förebygga på naturlig väg. Enligt europeiska sjukförsäkringsbolag är 98 procent av de läkemedel som förskrivs och säljs ineffektiva.
Därmed kan man säga att de flesta läkemedel varken kan förebygga eller bota sjukdomar. De tre viktigaste orsakerna till sjukdomar är stress, näringsbrister och förgiftning.

Under 1900-talet har jordarna utarmats katastrofalt. Grödorna blir urlakade och näringsfattiga och det är svårt, för att inte säga omöjligt, att täcka näringsbehovet med en normal kost. Redan för 2 400 år sedan sa Hippokrates, läkekonstens fader ”Låt maten vara din medicin och låt medicinen bestå av din mat”.
För att upprätthålla en god hälsa så krävs det en reglering av dieten och levnadssättet. För det är utan tvekan så att orsaken till de flesta sjukdomar är obalanser som uppstår på grund av ett felaktigt levnadssätt där en felaktig kost utgör en av de viktigaste faktorerna.
Redan 1971 så publicerades ett dokument av jordbruksdepartementet i USA, som visade att de flesta sjukdomar är kostrelaterade. Dokumentet på 129 sidor var resultatet av en näringsforskning på nationell nivå och kostade 30 miljoner dollar. Eftersom varken livsmedelsindustrin eller läkemedelsindustrin gillade resultatet, trycktes den ner och glömdes bort. Alla kopior utom en förstördes.
Läkemedelsindustrin har blivit en av de största, och en av de absolut lönsammaste industrierna. Skolmedicinen kontrolleras av läkemedelsföretagens vinstintressen.

Hälsa borde vara en mänsklig rättighet och vinstintressena måste få mindre spelrum.
Vi är nog många idag som vill ha friskvårdspeng. Vi lägger pengar på att hålla oss friska genom intag av kosttillskott, vitaminer, mineraler med mera. Inte bara för att hålla vanliga förkylningar borta och därmed slippa sjukskrivning, utan även för att hålla framtida kroniska sjukdomar borta. Alla som väljer att gå till alternativmedicinen straffas hårt ekonomiskt av staten. Först betalar man skatt till sjukvårdssystemet (som man aldrig utnyttjar). Sen betalar man behandlingen ur egen ficka. Under 1990-talet introducerades 25 procents moms på konsultationer. Ännu ett straff för att man försöker hålla sig frisk.
Politikerna är inget annat än brickor i ett spel, offer för högre makters intressen. När det gäller frågor som rör vår miljö och hälsa är det helt klart storföretagargrupperna, som är oerhört aktiva med bioteknik och genmodifierade organismer, som har makten.
Det finns starka ekonomiska skäl att investera i hälsa och miljö. I Sverige idag är det främst höginkomsttagare som har råd med en effektiv vård som omfattar både alternativmedicin och skolmedicin.
Hälsa har blivit en klassfråga. Familjer med låg utbildning har oftast sämre hälsa. Otillräcklig information är en del av orsaken. Men hälsosam mat är generellt dyrare.

Tänk om vi alla blev friska en dag. Skulle läkemedelsindustrin vara de första som jublade då? Tänk om vi alla slutade med tobak och alkohol en dag. Skulle systembolaget och tobaksindustrin vara de första som jublade då? Det känns ganska tveksamt.
Vad mycket arbetslöshet det skulle bli i en värld med människor som är friska. Naturligtvis måste man se till att arbete går före allt annat, inklusive vår hälsa och miljö.
Varför inte fortsätta röka, supa och äta oss sjuka. Vi lever ju i en sjuk värld, så varför inte fortsätta med det. Något annat vet vi inget om.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria