LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Tala till punkt
Liselott Evasdotter

Läsarnas Fria

Att kommunicera med empati och medkänsla

För att undvika och lösa konflikter är det viktigt att kommunicera på ett tydligt och medkännande sätt. Det kan vi lära oss med en metod som kallas NVC, Nonviolent Communication. Metodens tanke är att tydliggöra hur vi kan kommunicera genom att visa empati och medkänsla för vår motpart.

Metoden utgår från att vi kan använda både fysiskt och verbalt våld i vår kommunikation. Vi har sätt att uttrycka oss som kan såra andra människor, även om vi inte menar att göra det. Genom att uttrycka oss tydligt och visa empati kan vi få vår motpart att förstå vad vi menar utan att de känner sig påhoppade av oss. Detsamma gäller i situationer där någon är arga på oss. Istället för att bli upprörda, kan vi visa empati och förståelse för den andres känslor och behov. För att citera NVC “allt vi människor gör, gör vi för att försöka tillgodose våra behov. När människors behov är tillgodosedda vill de samarbeta”. Genom att visa att vi förstår den andre personen kan vi få dem vänligt inställda till oss och vi kan lösa konflikten utan våld.

Första steget är att själv lära sig se och uttrycka sina behov. Det finns fyra steg i den processen. Steg 1 är att observera; “jag ser gammal disk på diskbänken...”. Steg 2 är att förklara hur vi känner; “...och det får mig att känna mig irriterad...” I steg 3 uttrycks behovet; “...för jag har ett behov av ordning.” I steg 4 uttrycks ett önskemål om hur man vill ha det; “Vill du låta bli att lämna kvar disk på diskbänken?” Denna kommunikation är rak och tydlig. Man beskriver situationen, hur man känner sig, vilka behov som ligger bakom känslorna och slutligen vad man har för önskemål.

I en situation som ovan går vi ofta till angrepp på vår motpart, vi bedömer dem, säger vad som är rätt och fel och kommer med krav och hot. Det är detta som är det verbala våldet. För att undvika det ska vi inte bedöma den andra personen i stil med “du är lat och självisk som gör så här”. Vi ska inte heller bedöma situationen; “det är fel att lämna disken”, utan bara beskriva situationen som i exemplet ovan. När vi ställer vårt önskemål är det viktigt att inte ställa det som ett krav eller hot om något, i stil med “du måste diska” eller “om du inte diskar så bär inte jag ut soporna”.

Om någon “angriper” oss kan vi också använda NVC. Det handlar om att inte bli arg på personen utan att visa empati genom att använda de fyra stegen. T ex om någon blir arg på oss och säger “Varför lämnar du alltid din smutsiga disk efter dig?” NVC lär oss att vi ska försöka förstå vilka känslor och behov som gett upphov till reaktionen. I det här fallet kan det vara behov av ordning eller respekt. Som ett svar kan vi säga “När du ser smutsig disk på diskbänken känner du dig irriterad för du har ett större behov av ordning än så. Du vill skulle vilja att jag inte låter gammal disk stå kvar i köket.”

Det finns många olika slags känslor som vi kan ha när våra behov inte är tillgodosedda. Vi kan känna oss irriterade, frustrerade, arga, ledsna eller oroliga. De behov vi har kan vara trygghet, respekt, ordning, frihet eller förståelse. Genom att vi själva använder NVC kan vi lära oss förstå våra egna känslor och behov. När vi känner oss själva bättre kan vi också kommunicera på ett rakare och ärligare sätt med vår omgivning.

Detta är några av grunderna i NVC och det finns mer att fördjupa sig I. För den som vill utveckla sitt sätt att kommunicera utan våld kan jag rekomendera boken Nonviolent Communication – Ett språk för livet av Ph.D Marshall B. Rosenberg som finns att köpa från www.friareliv.se.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria