När vi från Sverige efter kriget kunde resa till olika internationella konferenser upplevde vi att Sverige var respekterat i länder som tillhörde den dåvarande icke allierade rörelsen (NAM). Undertecknad var med som deltagare i ett NGO-forum i Haag 1989 när NAMs ministrar startade 'dekaden om internationell rätt' - för att återupprätta respekten för den internationella domstolen i Haag. Resultatet blev så småningom en ny domstol som kan döma enskilda krigsförbrytare - I C C (International Criminal Court).

Dess tillkomst är ett hoppingivande exempel på hur frivilligorganisatiloner (NGO / CSO ) kan reformera världssamhället. I C C stöds fortlöpande av en NGO-koalition vars arbete man kan följa i en ambitiös tidskrift kallad MONITOR. Tyvärr står USA fortfarande utanför I C C och landets soldater runt om i världen har åtalsfrihet. När nu svensk militär deltar under NATO-befäl i Afghanistan och EU-beslut i Afrika till tjänst för USA:s oljehegemoni och för de f d europeiska kolonialmakternas ekonomiska intressen i Afrika, drar vi naturligtvis på oss hot om terror-attacker. Våra internationella insatser borde i stället vara sådana som uppskattas av befolkningens breda lager, räddningstjänst vid naturkatastrofer, sjukvård o s v. Då kanske vi rentav skulle få uppleva uppskattning och slippa terrorhot. Religiös fanatism är också något som i många fall förleder ungdom och även kvinnor till terrorhandlingar. Vita husets politik har haft till resultat att den muslimska världen ställts mot den judisk/kristna på ett oförsonligt sätt.

På bägge sidor finns fundamentalister som kämpar med terrorn som vapen men det finns också krafter som vill sekularisera den politiska sfären och befria den från inhumana kulturella traditioner och lagar. I sådana frågor borde vi i Sverige och kanske ännu mer i Danmark först städa i eget hus. Den kristna trosbekännelsen innehåller ju fortfarande - efter mer än 2000 år - obegripliga rester av antikens föreställningar om släktskap mellan gudar och människor. Muhammed hade onekligen en enklare formulering (!) Men i dagens samhällen behöver vi alla ha frihet att ta personligt ansvar utan att förfölja oliktänkande. När man läser DNs helsida om FRA-lagen och hur den motiveras måste frågan ställas: Är det genom ett Orwell-samhälle vi skyddar oss mot terrorism? Det finns ju andra alternativ.