LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Bengt Eriksson

Läsarnas Fria

Peak oil, vad är det?

I det välorganiserade samhälle vi lever i där vi har fullt upp med att "hålla takten i ledet" kan det vara svårt att se att förutsättningarna för vår livsstil radikalt skulle kunna ändras. Kan de det?

 

 Det numera allmänt omtalade klimathotet har övergått till att bli en skattefråga och en anledning för marknaden att sälja så kallade miljövänliga produkter.I forskarvärlden är det dock delade meningar om vad som orsakar den globala uppvärmningen, om den nu existerar.Men fokus är utan tvekan på det påstådda klimathotet.

Under historiens gång har det alltid funnits något slags hot. Klimathotet är ett sådant, men aningen diffust.Men det som är glasklart är det som håller hela den västerländska kulturen igång. Riklig tillgång till den billiga oljan.Varken media eller politiker vill tala om de ändrade förutsättningarna som obevekligen väntar vad gäller tillgång till det som genomsyrar och bär hela det moderna samhället – oljan.

Tillväxtkurvan och oljeförbrukningskurvan följs åt historiskt sett. De nya aktörerna i Asien, bestående av nästan halva jordens befolkning ökar sin oljeimport mycket drastiskt.Nya oljefält av dignitet som man hittade under 40 och 50  talet hittar man inte längre.Som bäst hittar man idag oljefält av 30 miljarder oljefat – det  världen förbrukar under ett år. 

Den dagliga oljeproduktionen globalt har inte gått att öka under de tre senaste åren, utan ligger på en volym av 86 miljoner fat per dag.

Det finns ett begrepp vi bör känna till i detta sammanhang – ”Peak Oil”. Det betyder att oljeproduktionen globalt har nått sin topp. När toppen är nådd vänder produktionskurvan ner för att aldrig mer öka.

I samtliga stora oljefält används idag avancerad teknik för att uppehålla produktionsnivån. Man använder vatteninjektering och horizontal drilling för att inte minska den utgående volymen.Men det innebär också att när ett oljefält väl börjar sina går det avsevärt mycket snabbare än det gjorde under t.ex 70 talet, när fälten minskade sin produktion på ett naturligt sätt.

Konsekvenserna av detta blir tveklöst ökande oljepris och förmodligen ransoneringar. De oljeproducerande länderna förbrukar också allt mer olja själva och oljeexporten kommer också av den anledningen att minska.

De olika alternativen till oljan kräver samtliga olja för framställning, produktion och distribution, och kan endast utgöra ett marginellt nettotillskott i sammanhanget.

Konklusionen av detta kan bli en dramatisk förändring av all samhällsverksamhet. Mentalt har vi ytterst svårt att tänka oss att samhällsbilden på kort sikt skulle kunna förändras radikalt. Men inget kan ändra det faktum att oljetillgången som skapat vår samhällsstruktur nu är på väg att minska i tillgång.

Kedjereaktionen i samhällsapparaten av bara några procents minskning av oljeproduktionen blir enorm eftersom alla verksamheter är direkt eller indirekt beroende av oljan – inte minst livsmedelsproduktionen.

De farhågor som FN:s klimatpanel IPCC har om ökande utsläpp av CO2 kan helt enkelt inte inträffa, på grund av att oljetillgången inte kan öka så som de gjort sina beräkningar på.

Vi är på väg mot helt nya förutsättningar. Det blir ett samhälle där globalisering som bygger på billiga fossildrivna transporter inte kan bibehållas. En oljebaserad historietid är på väg att ersättas av en ny tid – hur den kommer att gestalta sig står skrivet i stjärnorna. Men vi är dåligt förberedda för den nya tid som oundvikligen närmar sig mycket snabbt. 

 

Bengt Eriksson 
ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria