LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Marcus Trollefur

Läsarnas Fria

Det skall löna sig att arbeta – men för vem?

Sänkta skatter, höjda fackavgifter, strängare regler för både a-kassan och sjukskrivningar. Vår nuvarande regering motiverar alla dessa förändringar med samma slogan – det skall löna sig att arbeta! Och med hjälp av denna politik säger de sig kunna minska arbetslösheten, öka nyföretagandet och på så sätt få extra fart på Sveriges ekonomi. Men det som regeringen inte pratar högt om är att politiken inte bara gör det mer lönsamt att tjäna pengar, den gör det samtidigt än mer olönsamt att inte arbeta och inte tjäna pengar, med följden att klyftorna mellan rika och fattiga växer.

Regeringen har alltså varit tydlig med att det skall löna sig att arbeta, men det är inte lika tydligt för vem det skall löna sig. Är det sjuka människor som inte får sin sjukskrivning förlängd och tvingas arbeta som skall tjäna på det? Är det arbetslösa som inte längre klarar sig på bidraget och tvingas ta ett jobb de hatar eller är det de som tvingas vara borta från sina familjer hela arbetsveckan för att jobba långt hemifrån för att slippa bli av med bidraget som skall tjäna på det?  Nej, de som tjänar mest på regeringens politik är de som redan tjänar mycket pengar. De välbetalda behöver inte betala så mycket i skatt och företagens vinster kan ökas eftersom det nu blir lättare att hitta billigare arbetskraft. De som har mycket får mer och de som har det svårt (de sjuka, pensionerade, studerande och arbetslösa) får det stadigt sämre. Därför är det inte förvånande att klyftorna i samhället har ökat sedan vår nuvarande regering tillträdde.

Om den ökande klyftan är en önskad eller oönskad effekt av regeringens politik, det kan de väl bara de svara på själva. Men den ökande ojämlikheten i samhället är inte bara en indikation på vart samhället är på väg, ojämlikheten är också en viktig faktor som direkt påverkar människors liv. På senare tid har forskare kunnat visa att människor påverkas både fysiskt och mentalt av att befinna sig långt ned i samhällets hierarki. Denna situation skapar desperation och känslan av utanförskap, som i sin tur leder till att människor gör val som dom antagligen inte hade gjort om de var nöjda och trygga. På detta sätt leder ojämlikhet i samhället till att bland annat kriminalitet och prostitution ökar. Och forskare som Richard Wilkinson, Karine Peschard och Vinh-Kim Nguyen har även lyckats visa att känslan av ojämlikhet faktiskt gör människor sjuka, såväl fysiskt som mentalt.

Fast det finns även de som tjänar på ojämlikheten, för ojämlikhet i samhället ökar pengarnas värde. Folk med pengar får ett övertag på fattiga och ”svaga” som gör att de kan köpa sådant som de aldrig hade kunnat köpa i ett mer jämlikt samhälle. För utan desperata fattiga människor hade det nog varit svårt att för en billig peng hitta arbetskraft som tar jobben som ingen vill ha, eller som arbetar dygnet runt för slavlöner, eller hitta människor som säljer sina kroppar, sina organ och t.o.m. sina barn.

Så om vi på allvar vill ta tag i några av samhällets största problem som sjukskrivningar, psykisk hälsa och kriminalitet, då hade det varit betydligt klokare att börja föra en politik som minskade klyftorna i samhället istället för att öka dem.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria