LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
sidsel bryde

  • Stöldgods från generationerna efter oss.
Läsarnas Fria

Mitt mest omoraliska köp

I praktiken har jag inte betalat för dessa små dosor. De är stöldgods.

 

 

29.50 stk kostar dessa små askar.

Det räcker inte till materialet.

Metallen, ej förnyelsebar, är grävd ur marken, av gruvarbetare.

Tygerna är polyestrar, altså gjorda på kol eller olja.

Färgen är miljögift och hälsovådlig.

Spegelglaset är av sand, men upphettningen för att göra glas, kräver stora mängder energi.

Någon människa med viga fingrar har pillat ihop bitarna så här fint. Hon har nog fått några ören. Förmannen har tjänat. Företagsägaren har tjänat. Transportfirmorna har tjänat. Distributör och butikskjedja har tjänat. De anställda har tjänat. Ägarna har tjänat.

Den enda som gått med förlust, är mitt barnbarn, för till honom blir det lite mindre ressurser över och lite mer koldioxid i luften.

Dosorna är fullständigt onödiga prylar.

Hur många glänsiga odiotsaker, släng-saker,  billigtröjor för en kvälls bruk, vars bomull kostat tiotusen liter att framställa - i ett land med vattennöd - på marker som behövs till mat - hur mycket köper vi? Vi packar ut, blev inte lyckliga och köper något annat nästa dag. "Unna oss" kallas det.  Och svenskt näringsliv kämpar av alla kräfter för att lära oss att konsumera oss ur överkonsumtionen, i ständigt större Virvelvindfart.

Jag trodde näringslivstoppar fått godkänt i matematik, logik och naturvetenskap.

Då tog jag fel. Möjligtvis är inlärningen av ekonomi så omfattande, vad gäller ideologi, så den fungerar som lobotomi utan skalluppskäring.

En topp i Svenskt Näringsliv - han hade mjuka kinder, positiv min och nån Armaniuniform, han sa:  "Kylskåpen blir ressurssnålere för varje år.  För varje gång vi köper nytt, kan ännu bättre skapas. - Om man hela tiden håller sig uppgraderad, spar vi massor med koldioxid och ger pengar till mer forskning. Om vi inte köper, forskas inte bättre saker fram."

Ingen i debatten nämnde dessa energimängder som behövs för att smälta stålet, brännlackera det, galvanisera det. Ingen nämnde att all tillverkning kostar natur och energi. Sedan frakt. Sedan slänga, köpa nytt.

Om vi skall köpa oss ur den asociala, ansvarsbefriade, ressursplyndrande köpcirkusen, då kollapsar vårt suckande klot.

Detta kunde jag räkna ut, med icke godkänt i matte. Jag har ju inte lobotomerats med en kurs i ekomomi.

Se din Gågata - alla glassiga klädesorgier på flera kvadratkilometer - varje butik måste TÖMMAS, minst fyra gånger om året.

Detta är inget förnuftigt sätt att rädda världen från undergång.

Hur startar man: köp inte tröjan nummer tusen-geriljan?  Svenskt Näringsliv blir inte lyckligt, men man föds ju inte med garantin till lycka. Till och med en toppchef, kan dra nitlott.

Sidsel Bryde.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria