LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Insändare
Mats Höglund

Läsarnas Fria

Stora Stygga Vargen

Stora Stygga Vargen hade ett livsprojekt. Att fånga och spisa tre små grisar. Projektet var stort och krävde hela hans engagemang. Det krävde fantasi och intelligens, planmässigt tänkande. Men det var svårt, för grisarna lyckades av någon konstig anledning alltid undkomma i sista stund.

En dag hade Vargen dock grisarna i grytan, och skulle just till att börja koka dem. Den smartaste av grisarna frågade då: "Jag är väldigt imponerad av din list, men vad ska du göra imorgon då?" Vargen funderade länge länge, sen släppte han dem lösa. Varför kanske man kan fråga sig. Jo, för om inte grisarna finns så har hans liv ju inte längre någon mening. Men nu har det ju blivit så att vi är vargen och vi har redan ätit de tre små grisarna. Och vi vet inte vad vi skall göra nu. Peter Eriksson föreslår projektet "mer tid" samt "höghastighetståg och mer kultur". Men vad skall vi med höghastighetståg till om vi får mer tid och inte har några grisar att fånga, då kan vi ju lika gärna gå. Fast å andra sidan är det ju också uppenbart att vi inte har fångat alla grisar än, så liknelsen med vår tid haltar. Vi har inte fångat alla fiskar, pumpat upp all olja, huggit ner all skog osv. Och så länge det går att hålla kvar vid det gamla projektet, så länge det upplevs som ofärdigt, så kommer folk som är uppväxta med det projektet att hålla kvar vid det. Så vi får nog vänta förgäves på den dag Stora Stygga Vargen blir vegetarian och sysselsätter sig med att utveckla Linux och wikipedia, läsa böcker, odla tomater samt spela harpa. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Katarina Sehm Patomäki och René Heeskens

Katarina Sehm Patomäki, som är författaren till denna veckas huvudtext, är en ekonom med ett starkt intresse för världspolitiken. I synnerhet är hon intresserad av demokratiseringsfrågor, globaliseringsdebatt och fattigdomsproblematik. Sedan 1998 är hon verksamhetsledare för NIGD (Network Institute for Global Democratization). Där kretsar hennes arbete för närvarande kring frågan om
skuldavskrivning samt om globala politiska partier. Hon sitter dessutom med i de sociala forumens internationella råd och i flera andra internationella grupper som arbetar med demokrati- och globaliseringsfrågor.

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria