En dag hade Vargen dock grisarna i grytan, och skulle just till att börja koka dem. Den smartaste av grisarna frågade då: "Jag är väldigt imponerad av din list, men vad ska du göra imorgon då?" Vargen funderade länge länge, sen släppte han dem lösa. Varför kanske man kan fråga sig. Jo, för om inte grisarna finns så har hans liv ju inte längre någon mening. Men nu har det ju blivit så att vi är vargen och vi har redan ätit de tre små grisarna. Och vi vet inte vad vi skall göra nu. Peter Eriksson föreslår projektet "mer tid" samt "höghastighetståg och mer kultur". Men vad skall vi med höghastighetståg till om vi får mer tid och inte har några grisar att fånga, då kan vi ju lika gärna gå. Fast å andra sidan är det ju också uppenbart att vi inte har fångat alla grisar än, så liknelsen med vår tid haltar. Vi har inte fångat alla fiskar, pumpat upp all olja, huggit ner all skog osv. Och så länge det går att hålla kvar vid det gamla projektet, så länge det upplevs som ofärdigt, så kommer folk som är uppväxta med det projektet att hålla kvar vid det. Så vi får nog vänta förgäves på den dag Stora Stygga Vargen blir vegetarian och sysselsätter sig med att utveckla Linux och wikipedia, läsa böcker, odla tomater samt spela harpa.