LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Insändare
Ragnvald Nilsson

Läsarnas Fria

Tillsatser i mat

Det finns idag 316 ämnen med E-nummer som är godkända för tillsats i mat i EU och därmed också i Sverige. Sverige hade före EU-inträdet betydligt strängare regler men tvingades efter en kortare övergångsperiod att godkänna samtliga ämnen som var godkända inom unionen. Varför är då tillsatserna i mat så många?

Delvis är det det låga priset på frakterna är som är boven i dramat. Det har möjliggjort att  storindustrin har kunnat bygga upp ett antal gigantiska produktionsenheter som  i stort sett kan förse hela världen med samma sortiment. Dessa produktionsenheter är oerhört hårt rationaliserade och för att hålla nere priset blandas råvarorna ofta ut med surrogat som är billigare. Det medför att näringsinnehåll och vitaminhalt minskar och maten måste därför berikas med konstgjorda näringsämnen och vitaminer.

Att maten är berikad används senare som försäljningsargument. För att produkterna inte ska skämmas och bli oätliga under de långa frakterna måste antimögelmedel tillsättas och för att maten ska se trevligare ut på tallriken tillsätts färgämnen. Alla tillsatserna och de många produktionsstegen medför att maten inte smakar bra utan känns urvattnad. Därför måste i slutsteget konstgjorda smakförstärkare och aromämnen tillsattas.

Det är i grova drag sagan om den färdiglagade maten vi idag äter.
Men visst är det  tråkigt att storindustrin har förstört ett av våra största nöjen; Att äta.
Det enda vi som konsumenter kan göra är att läsa på innehållsförteckningen och köpa där den är så kort som möjligt men också att köpa närproducerat, svenska produkter som över lag är mindre besprutade eller ekologiskt odlat. Ekologiska produkter innehåller inga bekämpningsmedel och vi kommer  ifrån stora delar av stordriftens nackdelar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria