LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Olle Ljungbeck & Arne Beng

Läsarnas Fria

Vi måste återerövra demokratin

Demokratins möjlighet att överleva beror på att ett stort antal medborgare måste kunna göra realistiska val, efter att ha fått eller skaffat sig tillräckliga informationer och kunskaper, som inte är tillrättalagda för vissa syften.

Vår grundlags portalparagraf betonar att, "all offentlig makt utgår från folket". Så är det inte längre. Allt sedan det demokratiska genombrottet fram till 1980-talet gick de politiska partierna - vid val - fram med detaljerade program som redovisades tydligt för medborgarna. Medborgarna fick därmed en tydlig information om partiernas politik och vilka principiella frågor av vikt partierna tänkte driva i eventuell regeringsställning.

Partiernas riksdagskandidater bands därmed upp och kunde inte - vilket numera är regel - föra en politik som inte förankrats hos medborgarna. De kom därmed på ett mycket konkret sätt att företräda medborgarna (så som det representativa systemet skall tolkas och som inte sker i dag).

Helt i strid med denna praxis beslutar och genomför riksdag och regering i för medborgarna och demokratin en mängd livsviktiga frågor - under pågående mandatperiod - utan att dessa på något sätt förankrats hos folket. Detta strider helt emot grundlagens anda och bokstav. Den som också studerat förarbetena till våra grundlagar finner att informationskravet inför kommande val är mycket tydligt inskrivet i dessa. I dag finns det ett otal exempel på sådana för medborgarna viktiga beslut som tas i riksdagen utan att medborgarna informerats eller fått ta ställning till dem i val. Några exempel: Nytt pensionssystem, alkoholpolitiken,  Amsterdam- Maastricht- Schengen- och Niceavtalen, allians- och neutralitetspolitiken, EMU, försvaret, stridande insatsstyrkor på utlandsuppdrag, och det kanske mest flagranta övergreppet mot grundlagen och demokratin - Lissabonfördraget.

Det sistnämnda  - om det godkännes - innebär den största förändringen för medborgarna och Sverige vad gäller suveränitet, frihet och oberoende m m sedan Sverige blev en statsbildning! Det pågår f n också en utredning om Sveriges grundlag. I direktiven sägs det tydligt att utredarna skall förankra och informera om utredningsförslaget till medborgarna. Var och en som läser detta vet att någon sådan information inte förekommit till oss medborgare utan endast till en liten krets av etablissemanget.

Det vi nu ser är ett systemskifte från ett ganska väl utvecklat demokratiskt system till renodlat elitstyre. Detta systemskifte har blivit än mer tydligt sedan vi anslöts till EU.

Det är endast bortförklaringar när politikerna påstår att samhället blivit så komplicerat att det inte kan förstås av medborgarna. I stället visar det "elitens" förakt för folkviljan och demokratin. Resultatet av detta är en av de främsta orsakerna till att människorna flyr politiken (ex EU-valen) och till slut vägrar att rösta.

Man kan säga, att grundlagen är ett samhällskontrakt mellan medborgare och riksdag och regering. Så länge de sistnämnda följer grundlagen är medborgarna lojala. Bryter däremot regering och riksdag detta samhällskontrakt (och det är vad som nu skett) har de förlorat sin legitimitet och medborgarna kommer förr eller senare att revoltera eftersom deras frihet, Sveriges oberoende etc står på spel.

Den frustration hundratusentals människor känner i dag över att de inte kan påverka samhällsutvecklingen kommer så småningom att leda till kraftfulla demonstrationer och i förlängningen troligen till revolt där våld inte kan uteslutas på grund av medborgarnas förtvivlan och misströstan. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria