LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Insändare
Michael Gajditza

Läsarnas Fria

Svenskhetskontrakt eller Svenskt hetskontrakt?

Ibland måste man bara sätta sig en stund och fundera. Fundera på vad saker och ting som ser ut på ett visst sätt egentligen betyder eller innebär.

Svenskhetskontrakt. Jag skriver ett kontrakt om att vara svensk. Antagas får att detta också utgör själva definitionen av en god medborgare. Undrar vad det egentligen betyder? Vem tar fram mallen, vem gör definitionen, vem sköter kontrollen?

Tanken på att upprätta ett svenskhetskontrakt med invandrare och flyktingar som kommer till Sverige har väckts och diskuterades vid de nya moderaternas framtidskonvent i Sollentuna den 28-29 november.

Inför konventet har partiet haft olika arbetsgrupper som inom vissa områden har haft till uppgift att komma med förslag till hur dessa skall hanteras i framtiden. En sådan grupp har haft namnet ”Fler vägar in – nycklar till Sverige och det svenska samhället” och på sidorna 63-90 redovisas de första, och preliminära, slutsatserna från gruppens arbete. De slutliga analyserna och förslagen ska presenteras till partistyrelsen i februari 2009.

I de handlingar som ligger till grund för konventet uttrycks förslaget om ett ”svenskhetskontrakt” kortfattat så här:

”Integrationen ska präglas av arbetslinjen och resurser för en snabb etablering i Sverige. Ett kontrakt, där den enskildes ansvar och samhälles stöd framgår, ska upprättas. Validering av den nyanländes kunskaper ska ligga till grund för kontraktet vilket reglerar nivå och intensitet i språkstudier, praktik och arbete vid sidan av studierna. Eftersom svenska för invandrare (sfi) blivit en alltför isolerad skolform vill vi skapa en större mångfald i språkstudierna med tydligare koppling till arbetsmarknaden för att påskynda människors väg till arbete.”

Det är lättare sagt än gjort att definiera "svenska" värderingar och sedan kräva att alla ansluter sig till dem. Är till exempel kulturkonservativa och troende katoliker inga riktiga svenskar? Abortmotståndare? Förespråkare för en liberalare narkotikasyn? Kan man överhuvudtaget någon gång komma att räknas som ”riktig svensk” som utövare av islam? 

I en demokrati lagstiftar man om vad som måste gälla för alla. Men i övrigt får människor tycka vad de vill. Det bör också gälla människor som av olika skäl flyttar till Sverige, liksom för alla andra som bor här.

Jag kan i djupet av min själ inte upphöra att förvånas över att jag numera ofta sitter och skriver om olika förslag som jag anser syftar till likriktning eller inskränkningar av personlig integritet och enskilda friheter.

Inte så att jag är förvånad över behovet att göra detta, utan över det faktum att dessa förslag numera kommer i en så strid ström från de moderater som en gång sagt sig vara värnare av just dessa fri- och rättigheter.

I fullt medvetande om att vad som sägs ovan är preliminära tankar och förslag från en arbetsgrupp vågar jag ändå påstå att den dörr man nu börjat öppna leder mot en farlig väg och i förlängningen till ett samhälle som jag inte alls tror att vi idag säger att vi skulle vilja ha.

Vi får inte blunda för att när marschen en gång påbörjats så är den närmast omöjlig att stoppa och det kommer ständigt att finnas enskilda händelser som legitimerar dess fortsättning. Tror någon t.ex på fullt allvar att en lag som FRA-lagen och alla andra i samma riktning hade kunnat läggas fram om inte 11:e september attacken ägt rum?

Ett svenskhetskontrakt kan snabbt bli ett svenskt hetskontrakt. Är det ett pris vi är beredda att betala? Eller jag kanske skulle säga, låta andra betala.....

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria