LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Insändare
Ingvor Johnsson

Läsarnas Fria

Here we go again...

Kommentar: Det mänskliga psyket och hur det interagerar med andra (samhället) förnekar sig inte. Följande passus är hämtat ur boken Heligt blod, helig gral som skrevs så tidigt som 1982 av Micheal Baigent med flera – långt före The war on terror. Passusen behandlar 1800-talets paranoia för ”hemliga sällskap”:

 ”Nodiers bok (Charles Nodier var en kulturpersonlighet under första hälften av 1800-talet, min anmärkning) dök upp när rädslan för hemliga sällskap hade antagit närmast patologiska proportioner. Sådana sällskap anklagades ofta för att ha uppviglat den franska revolutionen. Atmosfären påminde i många avseenden om ’McCarthy-eran’ i USA under 1950-talet. Människor såg, eller inbillade sig att de såg, sammansvärjningar överallt. Mängder av häxjakter förekom. Varje brott mot samhällets ordning, varje mindre orolighet, varje ovanlig händelse, tillskrevs ’omstörtande verksamhet’ – ett verk av ytterst välorganiserade hemliga organisationer som arbetade på ett försåtligt sätt bakom kulisserna och såg till att de etablerade institutionernas fasader vittrade sönder, och utförde alla slags lömska sabotage.

Denna mentalitet medförde att man vidtog mått och steg som innebar mycket starkt förtryck. Och förtrycket, som ofta riktades mot påhittade hot, genererade verkliga motståndare – vilka formade sig efter de påhittade modellerna. Till och med som fantasifoster skapade de hemliga sällskapen en allt genomsyrande paranoia i de styrande kretsarnas högsta led, och denna paranoia uppnådde ofta mer än vad något som helst hemligt sällskap rimligtvis kunde ha gjort. Det råder ingen tvekan om att myten om det hemliga sällskapet, om inte det hemliga sällskapet i sig, spelade en framträdande roll inom 1800-talets historia. Och en av de främsta upphovsmännen till denna myt, och möjligheten av en verklighet bakom den, var Charles Nodier.”

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria