LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Henning Süssner

  • Sverige är på väg att skaffa sig en reservarmé av bristfälligt utbildade, desillusionerade unga människor som kommer att dömas till ett liv i marginalerna, skriver Henning Süssner.
Läsarnas Fria

Satsa på ett nytt kunskapslyft

När vi befinner oss i en ekonomisk kris finns möjligheten att satsa på utbildning och därmed öppna för en väg ut ur krisen, menar Henning Süssner, rektor vid Kvarnby folkhögskola. Han anser att regeringen begravt arbetsmarknadspolitiken och skriver att de är på väg att utestänga en hel generation från trygga sysselsättningar och trygga levnadsförhållanden.

Den pågående ekonomiska krisen har betecknats som den värsta sedan 1930-talet. I Nordamerika och Europa har hundratusentals jobb förstörts, och alltjämt försvinner många jobb runt om i världen. I Sverige kommer snart nästa stora uppsägningsvåg när kommunerna och landstingen tvingas kompensera för starkt minskade skatteintäkter. Situationen påminner i mångt och mycket om den som Sverige hamnade i under första hälften av 1990-talet. Då ledde nerskärningarna inom den offentliga sektorn till många av de problem inom skola och omsorg som vi brottas med ännu i dag.

Först mot slutet av 1990-talet vågade regeringen satsa på en offensiv sysselsättnings- och utbildningspolitik. En aktiv arbetsmarknadspolitik, det så kallade kunskapslyftet och utbyggnaden av landets högskolor öppnade för en väg ur krisen och gjorde Sverige förvånansvärt snabbt till en framgångsmodell för det nya kunskapssamhället.


Även den nuvarande ekonomiska krisen skulle kunna vara en möjlighet för att satsa på framtiden. Också i dag behöver vi ett kunskapslyft, kanske mer än någonsin: Det finns allt fler unga som lämnar skolan utan fullständiga betyg, samtidigt som ungdomsarbetslösheten är skyhög. Inte nog med detta så är ungdomarna i dag i princip utestängda från bostadsmarknaden, eftersom billiga hyresrätter snart hör historien till. Och många tar aldrig tröskeln till ett socialförsäkringssystem som bygger på att man ska ha ett jobb.

Sverige är med andra ord på väg att skaffa sig en reservarmé av bristfälligt utbildade, desillusionerade unga människor som kommer att dömas till ett liv i marginalerna och som kommer att tappa tilltron till samhällets förmåga (och vilja) att garantera välfärd åt dem.


Vad gör då regeringen? Den borgerliga regeringen har begravt arbetsmarknadspolitiken och kommersialiserat utbildningsväsendet. Ingången till högskolan ska bli snävare i och med att regler som gynnar vuxen- och folkhögskolestuderande kommer att slopas eller påtagligt försämras. Istället vill man satsa på elitklasser redan i grundskolan och på elitforskning. Pengar till kommunala utbildningssatsningar stryps, folkbildningen dräneras sakta men säkert på resurser.

Regeringen är alltså på väg att utestänga en hel generation från trygga sysselsättningar och trygga levnadsförhållanden. Detta är destruktivt.

Vart det kan leda ser man dagligen när man läser tidningarnas rubriker om oroligheter i Rosengård eller kravaller i Lund. Dessutom kan man läsa ut detta i de fundamentalistiska och rasistiska gruppernas frammarsch.


Det är helt enkelt ignorant, för att inte säga farligt, att inte satsa på ett nytt, statligt finansierat kunskapslyft. En sådan satsning skulle kunna rädda många jobb och förhindra att mycket talang och kunskapstörst går till spillo. Dessvärre är budskapet från borgerligt håll tydligt: Det blir inget nytt kunskapslyft, inga satsningar på nya jobb, inga nya bostäder för alla och inte heller några krisåtgärdspaket alls.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria