Alternativen finns. Att sprida slam är inte längre den enda möjligheten för att återföra det fosfor som gömmer sig i vårt avloppsvatten. Det har flera pilotförsök visat men teknikerna har sina begränsningar.

– Det finns ett krux. På sin höjd får man ut 25–30 procent av den fosfor som finns från början, det är vackert så men där ligger taket, säger Hans Carlsson.

På uppdrag av Naturvårdsverket har han varit med om att kartlägga tekniker för utvinning av fosfor. De senaste tio åren har arbetet intensifierats världen över, säger han.

– Det har debatterats i 20 år nu om vi ska sprida slam eller inte och peak fosfor kommer allt närmare – då börjar det bli bråttom.

Fördelen med att försöka utvinna det fosfor som finns i slammet istället för att sprida det är att föroreningarna i det fosfor man får ut blir lägre. Men det finns också nackdelar. Att det mullbildande organiska materialet och kvävet inte utvinns från avloppsslammet.

Ett av de företag som tagit fram en teknik för att utvinna fosfor från reningsverk är Ekobalans i Lund. Produkten är fri från miljögifter och i somras fick de sin första kund när deras gödselmedel spreds på grönytor i Helsingborgs stad.

– De är nu självförsörjande på fosfor, säger Inger Valeur på företaget.

Enligt Inger Valeur kan tekniken utvecklas om reningsverkens slamhantering förändras. Upp till 50 procent av fosforinnehållet kan då komma att återvinnas. Men en nackdel är att utvinningen av fosfor innebär lägre fosforinnehåll i det återstående slammet vilket kan försvåra för de reningsverk som vill få den så kallade Revaq-certifieringen.

– Det är tokigt, vi vill samma sak men vi går emot varandra.