Allt jobb är inte nyttigt
Föga förvånande är de nyttiga yrkena gravt underbetalda, skriver Christer Sanne.
Att skapa arbete lyfts ofta fram som något positivt i den politiska debatten. Mer sällan diskuteras vad begreppet egentligen betyder. Naturligtvis kan man säga att en ”jobbig” unge, en trasig bil eller en sjuk människa skapar arbete, men det är ju inget arbete vi vill ha.
Ofta sägs att företagare och entreprenörer ”skapar arbete”. Att de hyllas för det reser minst två invändningar. För det första är ändå deras ständiga strävan – och ofrånkomligt om de ska överleva – att effektivisera och då skapas inget arbete, det krymper. För det andra kan de, noga sett, bara erbjuda arbetstillfällen om det finns en efterfrågan från konsumenterna – ofta samma individer som får tillfälle att arbeta fram dem åt företagaren. Så egentligen är det konsumenterna som skapar arbetet, men de hyllas sällan på samma sätt.
Hur bra är det då att skapa arbete? Jo, den som inte har andra tillgångar måste ju sälja sin arbetskraft för att försörja sig. Det är klart sedan biblisk tid. Och Marx tid. Därför är arbetstillfällen välkomna och viktiga. Men samtidigt produceras det mer än tillräckligt för vår försörjning i Sverige. Till och med för mycket eftersom produktionen belastar miljön och tömmer ut naturesurser på ett ohållbart sätt. Då blir inte en större arbetsvolym bättre – det ökar inte vår välfärd.
Ändå bör alla ha tillfälle att jobba. På så sätt kokar hela frågan om att skapa arbete ner till ett fördelningsproblem med två sidor. Dels lever vi i en överflödsekonomi även om somliga lever i knapphet, även i Sverige. Andra har mer än de behöver av allt: pengar, prylar – men också tillfälle att arbeta. Men vi kan, om vi vill, skapa fler arbetstillfällen genom att dela på det arbete som behöver utföras för en god levnadsstandard för alla.
Nu kan man med rätta invända att det finns mindre skadliga jobb också. Miljöbelastningen av vård-skola-omsorg är till exempel måttlig. Därför borde vi sluta att hylla jobbskapandet i blindo och i stället granska om jobben är nyttiga. Vilka jobb bidrar till vår gemensamma välfärd?
Den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation, NEF, har granskat olika yrken ur både ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv. Resultaten är slående (även om metoden, Social Return on Investment, SROI, inte kan tillämpas strikt). Tre yrken anses särskilt nyttiga: förskolepersonal, sjukhusstädare och att arbeta med återvinning. Som särskilt skadliga utpekas finansmän (som ges skulden för finanskrisen), reklamare (som uppmuntrar till onödig konsumtion) och skatterådgivare (som hjälper rika att undanhålla skatt).
Föga förvånande är de nyttiga yrkena gravt underbetalda, både allmänt och i förhållande till sin nytta. NEF menar att de skapar ett mervärde som är minst tio gånger högre än lönen. De skadliga yrkena hör däremot till samhällets mest högavlönade och eftersom de anses förstöra för mellan 7 och 47 kronor för varje lönekrona blir samhällsskadan enorm.
Kort sagt: låt oss hyfsa debatten genom att säga som det är:
Företagare skapar inte arbete.
Allt arbete är inte nyttigt.