Här bestämmer EU helt eller delvis:

EU:s inre marknad

Här har man tagit bort gränserna för medborgare, varor och tjänster. EU arbetar för att handeln mellan medlems-länderna ska fungera smidigt. Tanken är att när fler företag konkurrerar på hela EU:s marknad så får konsumenterna bättre och billigare varor och tjänster. Medborgarna i EU-länderna har rätt att resa fritt inom unionen. De kan bo och arbeta inom unionen, utan särskilda tillstånd.

Den ekonomiska politiken

Gäller främst de länder som är med i EMU. Där bestämmer EU till exempel hur stora skulder och underskott i stats-budgeten länderna får ha.

Jordbruks-politik

EU har gemensamma regler för hur man ska transportera djur, hantera livsmedel med mera. EU delar ut bidrag till jordbrukare inom unionen. Dessa bidrag har ofta fått kritik eftersom de gör att fattiga länder utanför EU har svårt att konkurrera och sälja sina varor inom EU.

Fiske-politik

EU bestämmer helt över fiske-vattnen inom unionen. Enskilda länder får inte besluta om det. EU bestämmer hur mycket fisk man får fånga av olika arter och vilka fiske-redskap man får använda. Det finns problem med att vissa fisk-arter håller på att dö ut för att man har fiskat för mycket. Regioner som lever av fiske kan få ekonomiskt stöd.

Miljö-politik

EU har gemensamma regler om utsläpp, vilka kemikalier som är förbjudna och hur man ska skydda djur och växter.

Brottslighet

EU-ländernas poliser och åklagare samarbetar för att bekämpa grova brott som människor begår i flera länder, till exempel människo-handel och narkotika-brott. Tull-myndigheterna samarbetar också.

Flykting-politik

EU-länderna har gemensamma regler om hur flyktingar får rätt till asyl. Men varje land bestämmer själv hur många invandrare det ska ta emot. EU:s gränser mot omvärlden är hårda. Varje år försöker många människor ta sig in i EU bland annat från Afrika. En del drunknar på vägen.

Regional-politik

EU arbetar för att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan länder och regioner inom unionen. Länder som behöver får därför bidrag till exempelvis vägbyggen, forskning och utbildning. De flesta bidrag går i dag till fattiga länder i östra Europa.

Utrikes-politik

EU-ländernas har sedan i början av 2000-talet börjat samarbeta mer i utrikes- och säkerhetspolitik. Sedan 2009 har EU en egen utrikesminister, Catherine Ashton. Alla länder måste vara eniga för att fatta beslut om utrikesfrågor. Om ett land inte håller med de andra har det vetorätt, det vill säga rätt att säga nej. Syftet med utrikes-politiken är att bevara fred och förebygga konflikter. EU har möjlighet att skicka så kallade snabbinsats-styrkor till områden där det är konflikt. Där ska de arbeta för att bevara freden. Det första halvåret 2015 ska Sverige leda snabbinsats-styrkan.

Bistånd

EU och EU-länderna är världens största bistånds-givare. Om man räknar både vad länderna ger via EU och vad de ger var för sig, delar EU ut hälften av allt internationellt bistånd.

Handels-politik

EU är en tullunion med handels-frihet inom EU och tullar mot andra länder. Det är endast EU som bestämmer vilken handels-politik som unionen ska föra mot andra länder. Sverige och andra enskilda EU-länder får inte ingå egna handels-avtal.

Vad beslutar EU-länderna själva om?

Sverige och de andra medlems-länderna bestämmer själva över frågor som bara rör det egna landet. Det gäller bland annat inkomstskatter, sjukvård, skola, pensioner och barnbidrag.