EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet är de som styr EU
Sesam fortsätter att berätta om EU. Den här veckan handlar det om EU:s olika delar och hur man fattar beslut inom EU.
Europeiska unionen (EU) fungerar inte som ett enskilt land, utan är uppbyggt på ett eget sätt. Det finns sju institutioner med olika uppgifter.
I Sverige är det riksdagen (parlamentet) som stiftar lagar. Regeringen styr landet och ser till att lagarna blir verklighet. I EU är det tre institutioner som tillsammans beslutar om unionens lagar. De är EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. EU-kommissionen kan kallas EU:s regering.
Annons
EU-kommissionen föreslår nya lagar och ser till att de blir verklighet. Den beslutar också om unionens budget. Kommissionen kan även själv besluta om nya lagar på vissa områden. EU-kommissionen består av 28 medlemmar – kommissionärer – en från varje medlems-land. Varje land föreslår sin egen kommissionär, och sedan ska EU-parlamentet godkänna dem. Varje kommissionär är ansvarig för ett eget politik-område. Sveriges kommissionär heter sedan 2010 Cecilia Malmström (Folkpartiet). Hennes politik-område är inrikes-politik, som omfattar bland annat frågor om asyl, migration, bevakning av EU:s gränser och polis-samarbete.
Huvudkontor i Belgien
Kommissionens huvudkontor finns i Belgiens huvudstad Bryssel och i alla medlems-länder finns lokalkontor. På kommissionen arbetar tjänstemän med att ta fram förslag till nya lagar. Här finns jurister, ekonomer, handläggare, översättare, tolkar, sekreterare med flera. Ordföranden för EU-kommissionen är sedan 2004 portugisen José Manuel Barroso. Det är medlems-ländernas stats-chefer och regeringschefer som föreslår en kandidat till ordförande-posten och sedan väljer EU-parlamentet ordföranden.
Medborgarna väljer
EU-parlamentet är den enda av EU:s institutioner där medlemmarna väljs direkt av unionens invånare. Parlamentet har 751 ledamöter (medlemmar) som utses av väljarna i de olika länderna. Valen genomförs vart femte år, och i år är det dags igen. Alla länder håller val mellan den 22 och den 25 maj. I Sverige är valet den 25 maj. Sverige har 20 ledamöter i parlamentet och det är dem vi väljer i EU-valet. Hur många platser i parlamentet ett land får beror på hur stor befolkning landet har. Men när ledamöterna sitter i parlamentet är de organiserade efter vilken politisk grupp de tillhör, inte efter vilket land de kommer ifrån.
Beslutar tillsammans
Parlamentets ledamöter beslutar om flera av EU:s lagar tillsammans med ministerrådet. Det godkänner också EU:s budget. Det är parlamentet som godkänner nya medlems-länder och nya EU-kommissionärer. Om kommissionen inte sköter sig kan parlamentet rösta om att den ska avgå. Parlamentet sammanträder oftast i staden Strasbourg i Frankrike men ibland håller de sammanträdena i Bryssel.
EU:s högsta organ
Minister-rådet är EU:s högsta beslutande organ. Här ingår en minister från varje medlems-lands regering. Olika ministrar möts beroende på vilka frågor som ska diskuteras. Om det handlar om miljö möts miljöministrarna. Handlar det om utrikesfrågor samlas utrikesministrarna. Länderna turas om att leda ministerrådet ett halvår i taget. Våren 2014 är Grekland ordförande i ministerrådet.
EU:s utrikesminister
När utrikesministrarna träffas har de en fast ordförande, som kallas EU:s utrikesminister. Posten som utrikesminister finns sedan november 2009 och det är den brittiska politikern Catherine Ashton som har det jobbet. Ministerrådet möts för det mesta i Bryssel, men ibland i Luxemburg. Ministerrådet beslutar tillsammans med EU-parlamentet om nya lagar och om EU:s budget.
Europeiska rådet
Europeiska rådet kallas det när EU-ländernas stats-chefer och regerings-chefer samlas till möte. De möts cirka fyra gånger om året i Bryssel. De beslutar om långsiktiga policy-frågor, alltså vad EU ska göra i framtiden. Europeiska rådet har en fast ordförande som inte representerar något medlems-land. Sedan 2009 är Herman Van Rompuy från Belgien ordförande.
EU-domstolen
EU-domstolen i Luxemburg ser till att alla EU-institutioner och EU-länder följer EU:s fördrag (grundlagar) och lagar. Medlems-länder som bryter mot reglerna kan bli dömda till böter. Domstolen reder också ut tvister om hur lagar och fördrag ska tolkas. I domstolen finns en domare från varje medlems-land.
Europeiska centralbanken (ECB) kontrollerar att inflationen inte stiger för mycket. ECB ger ut euro och är central-bank för euro-länderna, det vill säga de länder som har den gemensamma valutan euro. ECB ligger i Frankfurt, Tyskland.
Revisions-rätten granskar EU:s inkomster och utgifter. Revisions-rätten är placerad i Luxemburg. Där sitter en ledamot från varje medlems-land.
Så här fattar man beslut i EU
EU fattar beslut på olika sätt. Det vanligaste är att kommissionen kommer med ett förslag till en ny lag. Sedan får olika EU-kommittéer, EU-parlamentet och minister-rådet tycka till om förslaget. Sedan fattar man beslut. Ofta bestämmer ministerrådet och EU-parlamentet tillsammans.
De beslut som EU fattar måste följa fördragen (grundlagarna). Det finns tre grundfördrag. I dem står det hur EU-samarbetet ska se ut. Det står hur EU:s institutioner ska fungera, vad EU får besluta om och hur det ska ske. Det finns också ändrings-fördrag som man inför för att kunna göra ändringar i grund-fördragen. Det senaste ändrings-fördraget är Lissabon-fördraget från 2009.
Lissabon-fördraget har bland annat betytt att det har blivit fler ledamöter i EU-parlamentet och att parlamentet har fått mer makt över lagarna och budgeten. Men kritiker anser att Lissabon-fördraget samtidigt betyder att varje medlemsland får bestämma mindre, att EU fattar fler beslut.
EU fattar olika typer av beslut
• EU-förordningar är bindande och gäller direkt som lagar i Sverige och andra medlems-länder. Enskilda länder kan inte ändra en förordning. Ett exempel är förordningen om export och import av farliga kemikalier, som ändrades i mars 2014. Det är ministerrådet, EU-parlamentet och kommissionen som beslutar om förordningarna.
• EU-direktiv måste alla medlemsländer följa, men de bestämmer själva hur de ska göra. Sverige kan till exempel ändra på en lag eller låta en myndighet gå ut med nya regler. Syftet med direktiven är att medlems-länderna ska få liknande lagar och regler på olika områden, till exempel arbets-miljö och arbets-tider.
• EU-beslut är bindande för det medlems-land eller de medlems-länder de gäller. Oftast gäller besluten bara ett eller några få länder. Ett beslut kan också gälla enskilda personer, företag eller föreningar. Besluten kompletterar förordningarna och direktiven.
• Rekommendationer och yttranden är inte bindande. EU:s institutioner utfärdar dem, men medlems-länderna är inte tvungna att följa dem.
Ordlista
bindande beslutet är bindande = alla måste göra som man har bestämt
enskil/d -t -da ett enskilt land = ett land, inte alla länderna tillsammans
granska -r -de -t = undersöka noga för att se om man hittar fel
inflation -en = när pengar blir mindre värda
komplettera -r -de -t beslutet kompletterar förordningar och direktiv = när förordningarna och direktiven inte räcker till kan man fatta ett beslut också
långsiktig -t -a de beslutar om långsiktiga policyfrågor = de bestämmer hur man ska göra med vissa saker under lång tid
organ -et - här: EU:s högsta beslutande organ = den grupp som har mest makt i EU
representera -r -de -t hon representerar sitt land = hon talar för sitt land
stifta -r -de -t stifta lagar = bestämma och skriva lagar
tvist -en -er = konflikter, bråk
union -en -er här: ett nära samarbete mellan flera länder
utrikesminist/er -ern -rar här: EU:s utrikesminister = en person som har det högsta ansvaret för EU:s kontakter med andra länder
valut/a -an -or = en sorts pengar, till exempel kronor, euro, bath eller rubel
