Rörelsen ”Inte under 24 000” har sedan våren 2011 kämpat för höjda ingångslöner för sjuksköterskor. Kravet har sedan dess höjts till 25 000 kronor i månaden. Bakgrunden till detta är att vi inser att sjuksköterskor över hela landet, dag som natt, kämpar för att minska mänskligt lidande, bota och rädda liv. Detta gör vi med hjälp av vår treåriga akademiska utbildning, finansierad av studielån, som ger oss förutsättningar att ge en god vård som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vi bidrar därigenom till att minska samhällets kostnader samt att förbättra folkhälsan. Det gör oss till en av samhällets viktigaste yrkesgrupper, och det är mot bakgrund av detta som vi kräver en rimlig ingångslön för våra nyutbildade sjuksköterskor. En ingångslön över 25 000 kronor i månaden.

Enligt företrädare för landstingen och arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, råder det i dag sjuksköterskebrist i Sverige. Vi anser att det inte gör det. Problemet är att sjuksköterskorna inte vill stanna, antingen i yrket eller i Sverige, på grund av de orimligt låga lönerna.

4 000 sjuksköterskor tar svensk sjuksköterskelegitimation varje år samtidigt som i genomsnitt 1 400 sjuksköterskor per år ansöker om norsk sjuksköterskelegitimation. Nyutexaminerade sjuksköterskor återgår även efter examen till tidigare yrken på grund av låga löner. På detta sätt förlorar Sverige livsviktig kompetens. Denna flykt från yrket måste få ett slut.

Enligt kollektivavtalet ska individuell lönesättning tillämpas och en differentierad lönebild eftersträvas. Trots detta följer inte sjuksköterskelönerna marknadsekonomins regler om pris utifrån tillgång och efterfrågan. Är anledningen kvinnodominansen i yrket? I SCBs Statistisk årsbok 2014 kan vi läsa att kvinnor tjänar sju procent mindre än männen. Det är anmärkningsvärt att inte politiska företrädare väljer att gå i bräschen för att lösa en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna i vår tid. En jämlik lönesättning på arbetsmarknaden.

Allmänheten märker av vår kamp genom medierapporteringen om stängda vårdplatser relaterat till sjuksköterskebristen och längre väntetider till mottagningar, operationer och till landets akutmottagningar. Kampen vi för i 24 000-rörelsen är en kamp som i allt väsentligt sker mellan fyra ögon på kontor på våra svenska sjukhus.

Vi sjuksköterskestudenter möter arbetsgivare som pressar oss på personuppgifter till kollegor som fått en rimlig ingångslön. Vi har fått höra att vi ska vara tacksamma för våra låga löner ”eftersom man då inte kan ställa så höga krav på oss”. Våra arbetsgivare är alltså beredda att sänka ambitionsnivån för svensk sjukvård istället för att betala oss nyutexaminerade sjuksköterskor värdiga ingångslöner. Det tycker vi som professionella yrkesutövare är ytterst märkligt, och mycket beklagligt.

Det är ologiskt att inte arbetsgivarna möter våra krav eftersom det både kortsiktigt som långsiktigt skulle bli billigare för dem. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg saknades det sommaren 2013 drygt 100 sjuksköterskor. Sjukhuset valde att hantera situationen med avbrutna semestrar, övertid och inhyrd personal från bemanningsföretag.

Dessa bemanningssjuksköterskor arbetade sammanlagt 1 540 pass under sommaren till en kostnad strax under 6,5 miljoner kronor. Intressant är att samma summa pengar hade räckt till hela 3 420 arbetade pass om sjukhuset istället hade anställt sjuksköterskor för den från Inte under 24 000-rörelsen begärda ingångslönen.

Företrädare för arbetsgivarorganisationen SKL påstår att 24 000-rörelsen är en ”mediagrej”. Rapporterna från Akademiska sjukhuset i Uppsala, det enda sjukhuset i landet med 25 000 kronor i månaden som ingångslön, visar dock på den uppenbara motsatsen.

Akademiska sjukhuset har sedan denna höjning under hösten lyckats rekrytera drygt 100 nya sjuksköterskor, och är på god väg att kunna öppna de vårdplatser som tidigare varit stängda på grund av sjuksköterskebrist.

I ett debattinlägg i Dagens medicin menar Kajsa Dovstad och Lina Nordquist (FP) att lönerna ska stiga beroende på kunskap, kompetens och ansvar. Detta har sjuksköterskor och deras företrädare försökt med under många år men mött stort motstånd från politiker och arbetsgivare.

En viktig faktor har varit att yrket setts som ett kall. Yrket sjuksköterska är inte ett kall och vi har förvärvat en kandidatexamen under tre års heltidsstudier. För att få god löneutveckling är kampen för en rimlig ingångslön den bästa vägen att gå i dagsläget.

I vår senaste undersökning av Stockholms nyutexaminerade sjuksköterskor har 63 procent fått jobb med en lön på över 24 000 kronor i månaden. Nästan var tredje nybliven sjuksköterska i denna undersökning, 29 procent, får en månadslön på över 25 000 kronor. Vi vill med tydlighet råda arbetsgivarna att ge en rimlig ingångslön eftersom det leder till att ni får arbetskraft som kommer att göra det möjligt att genomföra det uppdrag ni är satta att klara.

Till allmänheten vill vi tydligt tala om att vill ni förändra den vård ni kommer att möta är det nu det ska ske. Valåret 2014 är här och politikerna är lyhörda för era åsikter. Om ni vill ha välutbildade sjuksköterskor som bygger sitt kliniska handhavande på vetenskap och beprövad erfarenhet så är det dags att göra sin röst hörd nu.

Till företrädare för arbetsgivarparten vill vi säga att vi hoppas på en debatt inför öppen ridå där vi vill ha svar på följande frågor: Varför för ni inte en mer jämställd lönepolitik? Hur kan ni låta sjuksköterskor fly yrket? Hur vill ni stoppa svenska sjuksköterskors flykt till Norge? Varför satsar ni inte på långsiktiga lösningar när ni bemannar våra sjukhus?