Stockholms Fria

Hemtjänstpersonalen går på knäna

Situationen inom hemtjänsten har blivit ohållbar, personalen är slutkörd och många flyr.

­– Denna sommar har varit den värsta hittills och kollegorna frågar sig ”hur länge orkar vi”, berättar undersköterskan Nanna Åberg, som efter 13 år i hemtjänsten fick nog och sa upp sig.

I julas bestämde sig undersköterskan Nanna Åberg för att göra något åt den negativa utvecklingen inom hemtjänsten. Hon började skriva ner arbetsdagarna i detalj för att dokumentera hur ohållbar arbetssituationen var.

– Jag kände att utvecklingen inte får fortsätta och bestämde mig för att försöka göra något konstruktivt.

Nanna Åberg tog kontakt med facket, Kommunal, besökte närmare 40 arbetsplatser, både kommunala som privata arbetsköpare, för att bjuda in till ett möte om arbetssituationen. Med stöd av facket gjorde hon också en enkätundersökning, där hon frågade personal inom hemtjänsten om deras arbetssituation.

Bland annat visade resultatet av 637 enkäter att endast 5 procent alltid känner sej delaktiga i hur hemtjänsten organiseras (scheman, bemanning, arbetstider) och 43 procent aldrig känner sej delaktiga. 71 procent känner sig stressade vid blotta tanken på arbetet, och 46 procent konstant stressade i arbetet.

– Rätten till heltid har diskuterats mycket men hur många kommer i framtiden orka jobba heltid till pensionsålder?

På frågan ”Tror du att du kommer att orkar jobba heltid till cirka 65 års ålder?” svarade 77 procent av personalen nej.

Nanna Åberg har jobbat i hemtjänsten i 13 år och sett hur hemtjänsten försämrats.

– Verksamheten har effektiviserats till den grad att arbetsglädjen har försvunnit. Vi har inte tid att prata med de äldre, stressen är konstant. Tidsstyrningen är för pressad. Omsorgstagarna är inte maskiner och vi i personalen är inga robotar.

I slutet av maj steg oron och stressen över huvudet och Nanna Åberg sa upp sig.

– Det var ett svårt beslut. Jag ville inte lämna pensionärerna eller alla fina kollegor. Jag ville ju kämpa vidare för en bättre hemtjänst. Men jag var tvungen att fly, för att inte bli sjuk.

Det är inte bara Nanna Åberg som blivit slutkörd och uppgiven.

– I går pratade jag med några gamla kollegor och de sa att sommaren varit den värsta hittills. De frågar sej: Hur länge ska vi orka? Personalen blir sjuk och vikarier saknas. Många flyr.

Privatiseringar, upphandlingar, LOV och kundval inom vården handlar, menar Nanna Åberg, mest om att driva verksamheten så billigt som möjligt.

– Jag har ingen positiv erfarenhet av det. Fixeringen på ekonomi har bara ökat. Stress och oro lyser ur ögonen både på personal och chefer.

– Vården ska inte styras av vinstintressen, utan organiseras så enkelt som möjligt så att maximalt fokus kan läggas på omsorgen om de äldre och på hållbara arbetsvillkor för personalen.

Vad bör göras?

– Det behövs mycket mer resurser till äldreomsorgen, de äldre behöver mer tid för att få en bra omsorg, och det behövs mer personal.

– Jag önskar politikerna kunde ta med oss i personalen i planering och beslut kring verksamheten vi utför.

Fakta: 

Läs hela Nanna Åbergs undersökning här (pdf).

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Vårdvrålet: Vi har fått nog!

Under paroller som ”ett hållbart arbetsliv”, ”ökat personalinflytande” och ”besparingar och nedskärningar måste stoppas” håller Vårdvrålet en manifestation på Sergels torg den sjunde september – en vecka före valdagen.

Stan kan få kvinnomuseum

Umeå har ett. Snart kanske även stockholmarna. ”Det finns ju inte bara ett manligt museum”, säger Ann Mari Engel som vill ha ett museum för kvinnorörelsens historia.

© 2024 Stockholms Fria