Det susar bland trädkronorna i Alnarps slottspark. Solens strålar silas av löven innan de träffar den mjuka marken. Här samsas bokar med andra ädelträd, björk och gran. Johanna Witzell forskar i skogspatologi vid SLU Alnarp och har sett skogen utanför hennes rum vid universitetet förändras med åren.

– Titta på bokkronan, den ska vara alldeles tät, men istället har flera träd spretiga och glesa kronor, några har också döende grenar och träden får en lite piskliknande form, säger hon.

Det är en skadegörare som heter Phytophthora som angriper bokarna. De glesa trädkronorna är ett tecken på att rotsystemen inte klarar av att försörja hela trädkronan med vatten och näringsämnen.

– Det kan bero på torka, eller på andra förhållanden, men allt oftare hittar vi Phytophthora, som nu verkar har spridit sig i stort sett hela Skåne.

Phytophthora visar sig som blödande sår på trädets stam och som döda fläckar på rötter. Träden blir mindre motståndskraftiga efter angreppet och drabbas lättare av andra sjukdomar. På sikt kan angreppen leda till att de för Skåne så karaktäristiska bokskogarna kommer att se annorlunda ut i framtiden. Bokskogarna i Alnarp, Söderåsen, Torup och Pildammsparken i Malmö är alla drabbade. Än så länge finns inget botemedel mot Phytophthora men forskning pågår sedan några år tillbaka kring om fosfit kan förstärka träden och man tittar närmare även på biologiska metoder.

– Det finns inget snabbt botemedel, vilket låter deprimerande, men man måste också tänka på att vi har många friska träd. Alla träd kommer inte att dö men de som överlever kommer kanske att se risigare ut, träden kommer inte att bli lika gamla, vi kanske kommer upp i hundra år istället för tvåhundra eller mer.

Ädellövskog ingår generellt inte i industriellt skogsbruk. Skogarna är däremot värdefulla för mångfalden och Phytophthora drabbar även träd som gran som ingår i det industriella skogsbruket.

– Skogens mångfald tar stryk. Om gamla träd försvinner kommer många svampar, insekter och larver drabbas. Effekter kan ackumuleras och vi känner inte till alla kopplingar i ekosystemet, säger Johanna Witzell.

Under slutet av 1900-talet har svenska träd drabbats av flera olika sjukdomar. Almsjukan som nu sprider sig över världen har gjort att almen är rödlistad. Askskottsjukan har även satt asken på röda listan. En global epidemi har också drabbat kastanjer. Boven i dramat är enligt forskarna den internationella växthandeln som liksom andra varor ingår i den fria rörligheten. När träd och andra växter som är anpassade för lokala förhållanden och som har utvecklats i evolution med lokala bakterier och parasiter exporteras till andra delar av världen, sprids sjukdomar till träd och växter på den nya platsen, som det inte finns något naturligt skydd för. Den svenska växtimporten domineras av växter från stora plantskolor i Centraleuropa där Phytophthora har stor spridning. Vid parkplanteringar importeras ofta uppvuxna plantor från Holland och Tyskland för att få en fin miljö direkt.

– Man har ett sätt att bedriva växtproduktion som baseras mycket på billiga plantor som odlas i stora partier både när det gäller trädplantering och växter till trädgårdar. Plantan kan se okej ut men sjukdomar som Phytophthora kan ändå finnas i jordklumpen eller i rötterna. Och när du planterar den i din trädgård sprids den, säger Johanna Witzell.

En lösning skulle kunna vara en internationell lagstiftning som reglerar växthandeln och en ännu noggrannare ursprungsmärkning av plantor, menar Johanna Witzell.

– En annan lösning kan vara att odla upp lokala plantor där man har bättre kontroll över plantan och vet att den är frisk. Som privatperson kan man också hindra smittspridning genom att använda sig av lokala plantor. Det är viktigt att efterfråga ursprung och bevis på att plantan är frisk hos plantskolan. Det kan öka trycket på plantskolorna att förändra sitt utbud.