Vid en så kallad flygande inspektion av asylsökandes barns rätt till skolgång, som utfördes av Skolinspektionen under 2013, framkom det att många asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd inte går i skolan. Det kom även fram att det fanns brister i samma barngrupps utbildning. Av den anledning granskar nu tillsynsmyndigheten Skolinspektionen utbildningen för asylsökande och papperslösa barn. Mellan augusti och oktober sker en så kallad riktad tillsyn i de 30 kommuner som hade högst andel asylsökande barn i åldrarna 6–19 under en viss period i våras. Under den sista veckan i oktober genomförs de sista besöken i de utvalda kommunerna.

– I nuläget kan vi inte delge några resultat. Vi har inte hela bilden riktigt ännu och det tar ett tag att sammanställa allting. En rapport kommer i februari, säger Anna Sandell som är projektledare på Skolinspektionen.

Vid granskningen som gjordes under 2013 ställde Skolinspektionen inte frågan varför många asylsökande och papperslösa barn inte går i skolan. Något man gjort under pågående tillsyn.

– Den här gången har vi frågat Migrationsverket hur många barn som vistades i särskilda kommuner under ett visst tillfälle. Sedan har vi frågat kommunerna hur många barn de uppskattat gick i skolan vid samma tillfälle. Finns det skillnader har vi frågat kommunerna vad det beror på, vilket kommer att sammanställas i rapporten, förklarar Anna Sandell.

En av de kommuner som fått besök av Skolinspektionen är Hultsfreds kommun. Per Theorin, barn- och utbildningschef i Hultsfreds kommun, tycker att det är bra att inspektionen genomförs, men att det vore bra om Skolinspektionen även analyserade resultaten utifrån perspektivet ”kommuner i samma storlek”.

– Många av de kommuner som har hög andel asylsökande barn är större kommuner. De har helt andra förutsättningar än mindre kommuner. Större respektive mindre kommuner har förmodligen olika problematik att brottas med när det gäller utbildning för asylsökande, säger Per Theorin.

Per Theorin menar att om tillsynen även utvärderat resultatet utifrån kommuner med samma storlek hade det varit lättare att se vilka gemensamma problem eller styrkor som finns.

Skolinspektionen anmärker på att Hultsfreds kommun brister i kravet om studiehandledning på modersmål. Något kommunen varit medvetna om.

– Vi har svårt att hitta personal med rätt kompetens då det är få sökande för de tjänsterna, säger Per Theorin.

Enligt myndigheten har Hultsfreds kommun ett bra sätt att arbeta kring hur utbildningen för asylsökande och andra nyanlända barns utbildning ska organiseras. Något Per Theorin tror hänger ihop med kommunens sätt att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv.

– Det är inte bara som så att vi får nyanlända som ska tas emot i skolan på ett bra och snabbt sätt utan vi ska också ta emot dem i vårt samhälle på ett bra sätt. Arbetet innefattar så mycket mer än ett ansvar under skoltiden. Ska det fungera väl i skolan måste helheten fungera bra, avslutar Per Theorin.