Mathilda Andersson

Fördjupning


Mathilda Andersson
Fria.Nu

Motdrag mot ökande löneskillnader: Likalön

Sedan början av 1990-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare än i något annat västland. Men det finns en motrörelse. Några företag, organisationer och kooperativ stretar emot och har i stället en lönesättning där löneskillnaden är minimal eller till och med helt borta.

En differentierad lönesättning och en ständig strävan efter en högre lön – oavsett vad lönenivån ligger på – är inbyggt i vårt tänkande på många arbetsplatser. I själva verket är det andra saker än en hög lön som motiverar medarbetare på en arbetsplats.

Enligt den så kallade tvåfaktorteorin, som är en av de grundläggande teorierna om motivation på jobbet, så är lönen en av de faktorer som inte bidrar till ökad arbetsglädje – men som däremot kan minimera missnöje.

På en arbetsplats med stor lönespridning är också hälften ”förlorare” i löneracet, säger Eva Lindell som forskar om arbetsmarknad på Mälardalens högskola.

– Hälften av de anställda ligger ju alltid under lönesnittet på en arbetsplats. De blir ju knappast motiverade av lönenivån, snarare demotiverade. Det är ett faktum som jag tror att många glömmer bort, säger hon.

På en arbetsplats är det andra saker som motiverar, som ansvar och erkännande i form av beröm, uppskattning och möjligheter till avancemang och utveckling.

Men varför hamnar så mycket fokus på lönen?

– Vi har generellt en tendens att lägga fokus på något konkret, som lönenivå. Det är en siffra och det är lätt att mäta. Det är svårare att mäta saker som erkännande och ansvar, säger Eva Lindell.

I organisationen OECD:s mätningar över inkomstutveckling utmärker Sverige sig som det land där klyftorna ökar mer och snabbare än i något annat västland. Kurvan för dem med de lägsta inkomsterna har i princip legat still under 20 års tid, samtidigt som den rikaste tiondelen har ökat sina inkomster med närmare 80 procent. Inkomster från kapital är till stor del det som gör att de rikaste drar ifrån.

För den som vill ha ett riktmärke över en ”vanlig” lön i Sverige i dag så kan det vara bra att titta på medianinkomsten som ligger på 20 000 kronor före skatt.

Motrörelsen finns exempelvis inom kooperativ, ekonomiska föreningar och ideella organisationer där det är vanligare att ha en lön som skiljer mindre åt.

Pär Olofsson, företagsutvecklare på Coompanion, har lång erfarenhet av att möta nystartade kooperativ. Han säger att många av de engagerade företagare han möter har en inledande önskan om att ha lika lön.

– Den frågan kommer ju upp och många har i inledningsskedet en vilja om att lönen inte ska skilja så mycket åt. Men i takt med att man professionaliseras och behöver rekrytera personer med specialkompetens så tvingas många släppa på det här, det är min erfarenhet, säger han.

Fakta: 

Företag med lönesättning baserad på lika lön

Mediekooperativet Fria Tidningar: Vårt eget mediekooperativ har haft lika­lön sedan starten 2001. Ledning, chefredaktörer, reportrar och administrativ personal har samma lön vid heltid.

Svenska Saxbolaget: Alla anställda har titeln produktionstekniker och har samma lön.

Växa: Ett socialt arbetskooperativ som erbjuder hushållsnära tjänster samt driver en secondhandbutik i Hofors. Har likalön.

Syre: Grönt nyhetsmagasin. Har likalön för alla anställda.

Folkets bio Göteborg – Hagabion: Har likalön för alla anställda, från biograf­föreståndare till maskinist och städare.

Latinamerikagrupperna: Har en likalön för samtliga anställda + ett chefstillägg på 15 procent för verksamhetsledaren.

Coompanion Göteborg: Har en form av lönetrappa på tre nivåer där den som har en sekreterartjänst ligger på en nivå, den som har intäktsansvar på en högre nivå och utöver det har verksamhetsledaren ett ansvarstillägg på 2 500 kronor. Styrelsen tittar just nu på systemet och det kan ske justeringar framöver.

Afrikagrupperna: Har en lönetrappa i tre steg för anställda i Sverige där en nyanställd person går in på steg 1 och sedan ökas lönen i två steg efter andra och tredje anställningsåret för att sedan stanna på steg 3. Chefer har ett chefstillägg på 14 procent. För anställda i södra Afrika gäller samma system och lönenivå baserad på FN:s index för på kostnadsläge i respek­tive land.

Skogen: Är en scen och plattform för konstprojekt i Göteborg. Utslaget på ett år har Skogen 3,5–4 heltidsanställda där alla har samma lön.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria