Lajven har formen av studiecirklar där deltagarna tilldelas roller och får klä sig i tidstypiska kläder. Idén föddes vid en brainstorming för att hitta nya metoder för folkbildningen.

– Jag hade varit på ett annat lajv och var inspirerad av det och tänkte att vi kunde göra ett lajv om arbetarrörelsen. I år fyller ABF Stockholm hundra år, i och med firandet genomför vi experimentella projekt, säger Amanda Möller, ansvarig för scenkonst på ABF.

ABF inledde ett samarbete med spelhobbyförbundet Sverok, där Amanda Möller tillsammans med Anna-Karin Linder-Krauklis från Sverok började med att åka till Arbetarrörelsens arkiv.

– Det var en ynnest att få kliva in där, de har ett så rikt material. Där fick vi läsa och ta upp och känna på mötesprotokollet där man klubbade igenom att man skulle skapa en lokal Stockholmsavdelning. Och det fanns mycket annat material också, till exempel studieplaner från verksamheten, och det blev grunden till tre olika lajv, säger Amanda Möller.

Hon ser lajv som en bra form för bildningsverksamhet.

– Läser man en bok lär man sig någonting, men om man dessutom lajvar händelsen får man en helt annan förståelse för att vara i den situationen. Och vissa av de utmaningar som arbetarrörelsen stod inför förr har vi än i dag, medan vi på andra områden vunnit mark.

Lajvet som utspelar sig 1967 bygger på en studiecirkel som verkligen ägt rum, medan de andra två cirklarna är iscensättningar av hur det kunde ha gått till 1917 och 1942.

– Ambitionen är inte att återskapa historien utan att gestalta hur det kunde ha varit. 1967 kom med för att vi hittade studieplanen. Den cirkeln handlar om Vietnamkriget, det är en diskussionscirkel för Vietnamaktivister. Den rörelsen var ju så otroligt stor. Det kan ju bli så att någon som gick den cirkeln då kommer hit och lajvar den, det hade varit ballt.

Lajvet som utspelar sig 1942 är en cirkel i luftskydd för kvinnor. Det var världskrig, och de flesta av männen var inkallade. Det var vanligt under denna period att man ordnade cirklar i förberedelse för krig för kvinnor. Alla roller i cirkeln är kvinnliga, men vem som helst är välkommen att delta.

Den tredje cirkeln utspelar sig 1917, ett årtal som Amanda Möller menar att det inte går att hoppa över.

– Det hände så mycket då i Sverige och världen. Det blir en cirkel i facklig socialism. Det fanns en splittring mellan en revolutionär falang och en mer reformistisk. I den cirkeln kommer det att kunna bli heta diskussioner huruvida arbetarna ska göra revolution eller inte. Det var väldigt fattigt 1917 med hungersnöd och kravaller, vilket hade betydelse för tankarna inom arbetarrörelsen.

Cirklarna kommer att ledas av vana lajvare som är pålästa på årtalet för att kunna vidga samhällsdiskussionen. Sedan finns det plats för tolv deltagare i varje cirkel.

– Varje person som anmäler sig kommer att tilldelas en roll, med information om varför personen kommit till cirkeln och var den personen står åsiktsmässigt. I rollerna är det också inskrivet en del konflikter mellan personer och mellan falanger i arbetarrörelsen. Förhoppningen är att det ska bli lite drama, men det bygger ju så mycket på vad deltagarna själva gör av det.

Vilken klasstillhörighet hade de som ursprungligen deltog i studiecirklar vid de här årtalen?

– Rollerna är skrivna så att 1917 är det bara arbetarklassroller, det var hela idén på den tiden att vända sig till arbetare för att de skulle skaffa bildning, det var så otroliga klassklyftor. Andra samhällsklasser hade tillgång till annan typ av utbildning, säger Amanda Möller.

– 1942 blir det mer blandat, och även 1967, men kanske mer åt medelklasshållet genom att många studenter var delaktiga i Vietnamrörelsen. Men allt kommer inte att vara historiskt korrekt, en del är fabulerat för att ge en så rik upplevelse som möjligt.