När jag får tag på Mattias Fransson håller ensemblen på med slutrepetitionerna inför premiären av Hålet.

– Det är ett sånt där läge när det pendlar så mycket. För två dagar sedan kändes det som att man tappat all tro på det, sedan räcker det med att man får jobba bra med det någon dag och då känner man att det ska bli helt fantastiskt.

Mattias Fransson menar att det här projektet är mer känsligt för honom än när han jobbat med Klungan, som bland annat står bakom radioprogrammet Mammas nya kille.

– Med Mammas nya kille har det varit kollageberättelser och enstaka scener. Man växlar ganska fritt i berättarsätt. Man påstår inte så mycket, men i den här föreställningen påstår jag mycket, och då blir det mer sårbart. Här ger jag mig mer på en idé där jag försöker skapa en magisk värld på riktigt. Då är det mycket lättare att sticka hål på bubblan. Men det var det jag ville, att våga göra anspråk.

Mattias Fransson karaktäriserar föreställningen som en humorsaga, där allting kretsar kring ett hål i skogen där varelser och kaniner plötsligt stiger upp från en annan värld. Var kommer de ifrån, och varför?

– Det är lite sci-fi, där jag utgår från ett tanke-experiment. Vad händer med samhället kring hålet? Vad finns det för möjlighet att ta vara på det här, eller kanske exploatera det? Vad tycker man om dem som kommer upp?

Han menar att det är vanligt med fördomar när människor kommer från en annan grupp eller ett annat land, att vi förutsätter att de har en gemensam värdegrund och vill samma saker. Karaktärerna i Hålet är däremot väldigt olika varandra.

– Vissa är extremt insnöade på sina intressen, andra vill prata om sina livsberättelser. Någon kanske bara råkar vara en jävligt lös person som hamnar på olika ställen för att den är så flippad. Det är en stor blandning.

TV-serien Jordskott, vars andra säsong har premiär 15 oktober, handlar även den om hål i jorden och mystiska varelser som dyker upp kring ett litet samhälle i Norrland. När jag läser om Hålet kommer jag att tänka på den populära serien, och det visar sig att Mattias Fransson hade en biroll i Jordskott. Men även om serien har vissa ytliga likheter med Hålet är det inget som Mattias har influerats av.

– Egentligen inte, om man ska vara sån så skrev jag en radiosaga som hette Pojken som aldrig slutade gräva som är lite bakgrundshistoria till den här föreställningen. Den handlar om en pojke i glesbygden som gräver sig ner i underjorden och sedan tar med sig hela samhället ner och det försvinner. Och den skrev jag innan Jordskott.

Att Hålet utspelar sig i Norrland och handlar om folk som kommer från en främmande värld gör det lätt att tänka sig att den speglar av aktuella samhällsfrågor.

– Jag har inte satt tematiken i första hand, men det är en medveten tanke med att det utspelar sig i glesbygden. Jag vill återupprätta någon slags stolthet och värdighet som man rimligtvis söker efter när det är så många faktorer som talar emot glesbygden. Och att det finns en problematik i att man tvingas ställas inför val som att överväga att säga ja till saker som innebär en stor exploatering, för att man ser det som sin enda möjlighet att överleva, säger Mattias Fransson.

Han medger att det blir ett och annat skämt om stockholmare.

– Det kan kännas tryggt att ta ställning för saker och ha en bestämd uppfattning om hur det ska vara när man är väldigt långt ifrån det. Men när man är i det måste man förankra åsikterna på ett annat sätt.

I grund och botten ser han dock relationen mellan stad och glesbygd som en politisk fråga.

– Det är en strukturell fråga, det har med beskattning och fördelningspolitik att göra.

I arbetet med manuset till Hålet har Mattias Fransson samarbetat med Jens Sjögren. Han betonar också att det är ett kollektivt arbete att skapa en föreställning, där skådespelare och scenarbetare tillsammans byggt upp en värld. När ridån går upp för premiären 13 oktober kommer den världen även att befolkas av en flock kaniner.

– De har en central roll. De är återigen ett tanke-experiment. Jag har utgått ifrån att världen därnere inte har någon riktig natur. De har bara kaninen. Om vi bara hade ett djur, då skulle det ju rimligtvis få en ganska stor betydelse. Men även kaninerna har återigen olika betydelse för olika personer som kommer upp. För vissa har de en liten betydelse, för andra blir de nästan en religion.