Kurt Cobain ansåg att The Shaggs Philosophy of the world från 1969 var hans absoluta favoritalbum. Och Frank Zappa ansåg att The Shaggs var bättre än The Beatles. Innan dessa lovord hade bandet, bestående av systrarna Betty, Dorothy och Helen Wiggin, endast stöd från sina föräldrar. Det var nämligen inte många som köpte skivan när den gavs ut 1969. De få som lyssnade på den spred snart ryktet om att The Shaggs var världens sämsta band.

Systrarnas pappa, Austin Wiggin, var den som skapade bandet och som köpte deras instrument. Redan långt tidigare hade nämligen hans mamma förutspått att han skulle få tre döttrar som skulle bli framgångsrika musiker. Han finansierade skivinspelningen med egna pengar och skrev själv baksidestexten till albumet:

”Of all the contemporary acts in the world today, perhaps only the Shaggs do what others would like to do, and that is perform only what they believe in, what they feel.”

Och visst skapade The Shaggs musik som var egensinnig. Det är närmast en underdrift då Philosophy of the world förmodligen är en av de märkligaste skivor som någonsin spelats in.

Att beskriva skivan är svårt då den helt bryter av mot hur popmusik vanligtvis låter. Helt klart är känslan att systrarna Wiggin skapade sin musik utan att bry sig om omvärldens referensramar gällande musik. På något sätt lyckas de tre musikerna spela utan att ha någon koll på vad medmusikerna sysslar med, vilket ger ett intryck av att flera melodier spelas samtidigt.

En anekdot från inspelningen av Philosophy of the world berättar att bandet emellanåt helt plötsligt slutade att spela. Då ljudteknikern frågade var svaret att de hade spelat fel. Fascinerande, ansåg ljudteknikern, som enbart hörde att bandet spelade fel, hela tiden.

Ämnena som berörs i låtarna är också udda. I My pal foot foot skriver de om sin älskade katt, en låt som för övrigt inleds och avslutas med trumsolo, medan de i Who are parents, hyllar sina föräldrar: ”Parents are the ones who really care/ Who are parents?/ Parents are the ones who are always there.”

The Shaggs fascinerar. Hela tiden hittar nya lyssnare fram till deras musik, kanske för att ta reda på om de verkligen är så dåliga som ryktet gör gällande, eller kanske för att hitta fram till musik som låter som inget annat. Själv tycker jag deras musik funkar allra bäst för att få fart på stillastående hemmafester. De skeva tongångarna får initialt alla att tystna, men snart pratar alla i munnen på varandra. Det är omöjligt att inte ha en åsikt om The Shaggs.

Philosophy of the world trycktes ursprungligen i 1 000 exemplar, men ett rykte säger att den som tryckte skivan försvann med 900 exemplar. Originalutgåvan säljs i dag för runt 50 000 kronor. Som tur är finns ett flertal nyutgåvor, den senaste släpptes nyligen av skivbolaget Light in the attic (Border). Köp den, The Shaggs är ett band som måste upplevas.