Humoristisk teater med huggtänder
Ett fotografi av Dylan, en ukulele och en LP-skiva utgör kulissen i hipsterparet Eugen och Melindas hem. De är en heterosexuell ”framgångsenhet” som brygger ölet IPA Honey Beers, räknar likes på Facebook och där framför allt Eugene i sin mustasch, flanellskjorta och keps är neurotiskt ängslig över deras image. När han upptäcker att Melinda har ett Twilight-halsband och förstår att det inte är ironiskt menat blir han hysterisk.
Men trendparets relation och världsbild sätts snart i gungning när två vampyrer äntrar scenen. Donna är en 300-årig vampyr som är blodtörstig, aggressiv och dominant medan hennes följeslagare Lux är blyg och ångestriden. Han vill starta en blodbank genom frivilliga blodgivare för att vampyrer ska slippa ta livet av människor, vilket Donna möter med hånfullt skratt.
När vampyr och människa möts kommer förträngda begär och drifter upp till ytan i denna komedi som kretsar kring normer, sexualitet och identitet.
Föreningen Teaterhjälten som står bakom pjäsen är uttalat normkritiska, och Bit mig är queerteater med huggtänder. Men det är inte främst för normkritiken jag uppskattar pjäsen, utan för att den är förbannat rolig. Det är vanligt att mindre teatergrupper som skriver pjäser med ett politiskt innehåll ofta snärjer in sig i idéer och inte får till en sammanhängande berättelse. Men Bit mig har en tydlig, enkel och effektiv historia. Det är relationsförvecklingar i fokus, där skådespelarna ges möjlighet att ta ut svängarna. Framför allt Roy Nehmé har en stor komisk talang. Hans minspel, blickar och kroppsspråk när han gestaltar den försiktiga mjukisvampyren Lux är underbara att se. Men alla skådespelarna imponerar. Daniel Nilsson gör en både rolig och kärleksfull karikatyr av en hipster genom Eugene, som känns som om han skulle kunna vara tagen från vilken pub som helst på Skånegatan. Genom Linnéa Sundströms karaktär Donna får en kvinnlig vampyr ta plats och leva ut mordiska lustar, hon är en alfahona i en populärkulturell genre där det ofta är mannen som står för det farliga och hotfulla. Och Frida Karlsson gör en tonsäker gestaltning av en flickvän som försöker stötta sin pojkvän och bejaka hans idéer, innan hon genomgår en förvandling.
Dessutom bjuds det på flera oneliners som fastnar i minnet, eller vad sägs om ”Varför har du en pulsklocka, du har ju ingen puls?”, eller ”Jag biter inte utan samtycke.” Det finns många liknande finurligheter som refererar till samtiden i denna pjäs som är en humoristisk pärla.
Bit mig produceras av föreningen Teaterhjälten som gästspelar på Fria teaterna lilla scen på Kungsholmen. Föreställningen hade premiär 31 oktober och spelas 4/11, 5/11, 19/11 och 20/11.