Kajsa Persson

Fördjupning


Kajsa Persson
  • Stora delar av miljonprogrammet står inför renoveringer, och enligt forskarna finns fortfarande tiden att göra det på ett hållbart sätt – utan att hyresgäster tvingas flytta.
Fria.Nu

En hållbar renovering är möjlig

Fenomenet som har kommit att kallas renovräkningar – att fastighetsägare renoverar och höjer hyrorna så kraftigt att folk tvingas flytta – har fått alltmer uppmärksamhet. Men det går att renovera på andra sätt. – Man kan inte göra de här totalrenoveringarna, det är inte hållbart utifrån vare sig ekologisk, ekonomisk eller social hänsyn, säger forskaren Kristina Mjörnell.

Från början trodde vi att totalrenoveringar var mest lönsamma och miljömässigt bra för att vi kunde sänka energiförbrukningen väldigt mycket. Men under tiden vi har forskat och tagit fram metoder för att utvärdera olika renoveringar har vi sett att det inte är så, säger Kristina Mjörnell.

Hon är projektledare för SIRen, Sustainable Integrated Renovation, som sedan 2014 har samlat forskare från olika områden för att utforma metoder och modeller för hållbar renovering.

Men istället för de totalrenoveringar där hela lägenheten blåses ut och förses med det som kallas standardhöjande åtgärder – handdukstorkar, golvvärme och nya parkettgolv – har man kommit fram till att stegvisa renoveringar är det bästa.

Att göra en ordentlig förstudie och baserat på den en långsiktig plan för vilka åtgärder som ska göras är viktigt, menar Kristina Mjörnell.

– Vi kallar det hållbar integrerad renovering. Det bygger på att man verkligen gör ordentliga inventeringar och utredningar innan man sätter igång och att man tittar parallellt på alla de här frågorna; bevarandevärden, boendes synpunkter och på de tekniska och miljömässiga utmaningarna.

Återbrukets värde

I en del av de fall som har uppmärksammats där hyresgästerna har protesterat mot stora renoveringar har frågan om att återbruka material lyfts. Många hyresgäster vill ha kvar till exempel sina kök från 1960-talet så länge de fungerar– både för att hålla hyrorna nere, men också för att de är fina.

– Nu när man går in och renoverar ett kök så byter man ofta ut allt, fast det skulle kunna gå att bara måla och lacka om skåp till exempel. Mycket av det äldre är gediget och det är inte alltid man får samma kvalitet med det nya, säger Kristina Mjörnell.

Hon berättar att det har börjat dyka upp fler konsulter och företag som inventerar till exempel kök och vad som skulle kunna bevaras vid renovering.

– Ett argument mot är att det tar lite längre tid och att man får anpassa renoveringen till olika lägenheter.

Ett annat argument som fastighetsägare ibland framför är att det inte är billigare. Materialet måste ändå flyttas, förvaras någonstans och det är i första hand arbetet som kostar – inte byggnadsmaterialet.

– Fastighetsägare måste ändra inställning. Det är antagligen inte billigare men det är mer hållbart, säger Kristina Mjörnell.

Dialog och samråd

En annan del av de så kallade renovräkningarna är dialog – eller snarare bristen på den. På många håll har hyresgäster upplevt fastighetsägarnas ovilja att lyssna som nästan lika illa som själva renoveringen i sig. Jenny Stenberg är docent på Chalmers och verkar också inom SIRen. Hennes område är sociala aspekter och särskilt medborgarinflytande när det gäller stadsutveckling.

För tillfället arbetar hon med ett projekt om medskapande renovering i Hammarkullen i Göteborg, ett så kallat learning lab eller living lab. Även om detta exempel finns just i Göteborg är problematiken och metoderna allmängiltiga.

Jenny Stenberg berättar om de tre frågor som är viktiga när det gäller den sociala aspekten: hur olika livsstilar påverkar hållbar renovering, hur boende ska inkluderas tidigt i processen och hur de ska involveras i själva besluten.

– Det är ett stort fokus på frågan om hur – inte på frågan om hyresgäster ska ha inflytande. Det har alla redan kommit fram till. Inflytandet måste öka annars kommer exkluderandet att öka, och det finns ingenstans att flytta.

Alla ska komma till tals

I Hammarkullen har forskarna genom workshops och intervjuer i trapphusen pratat med hyresgäster om vad som är viktigt för dem i en samrådsprocess. Dessutom har man tittat på en ny samrådsmodell som Hyresgästföreningen har tagit fram.

– Att erbjudas samtal om den egna lägenheten räcker inte. Det vi har lärt oss är att hyresgäster gärna vill träffas i grupp för att kunna lära av och hjälpa varandra.

Jenny Stenberg säger att att den nya samrådsmodellen har stor potential och ger exempel på hur processen med urvalet av hyresgäster går till. Tidigare var det fastighetsägare som ordnade så att det blev en referensgrupp. Nu är det Hyresgästföreningen och fastighetsägarna tillsammans som ser till att det blir en samrådsgrupp. Det har betydelse inte minst när det gäller mer resurssvaga gruppers möjlighet att påverka.

– Som samrådsgrupp har man ansvar för helheten, vilka finns som inte har talan? Finns det barn, äldre eller vissa etniska grupper som exkluderas?

Hyresgästföreningen har ett stort ansvar att inte lämna hyresgästerna ensamma i frågan och att också utvärdera samrådsprocessen, säger hon.

– De måste ta ansvar för det större samhällsperspektivet, till exempel om renoveringen leder till gentrifiering.

En vanlig metod nu är till exempel att fastighetsägare går med på att erbjuda tre nivåer av renovering och därmed olika stora hyreshöjningar.

– Vi menar att det inte räcker att erbjuda tre nivåer, utan man måste också erbjuda ett nollalternativ, säger Jenny Stenberg.

Enligt Hyresgästföreningen är tre olika alternativ inte heller dialog, utan hyresgästerna måste ha mer än så att säga till om. Dessutom handlar det inte bara om dem som bor där just för tillfället. Skulle samtliga hyresgäster välja den högsta nivån av renovering med stora hyreshöjningar påverkar det hela området och vilka som har möjlighet att bo där framöver.

Värdarnas vinster

Renoveringar står inte för sig själva utan handlar om en större samhällsdiskussion om bostadsmarknaden. En rapport från Hyresgästföreningen för drygt ett år sedan visade att det aldrig har varit mer lönsamt att äga och förvalta hyreshus. 15 olika privata bostadsföretag i Skåne analyserades och man konstaterade att nästan 1 000 kronor av månadshyran för en genomsnittslägenhet blir en ren vinst för fastighetsägaren.

Jenny Stenberg tycker att frågan om hur hyresrätter egentligen ägs måste upp till diskussion.

– Någon måste titta på vinsterna i fastighetsbranschen. Ska vi ha hyresrätter som ägs av privata ägare om de tar ut så stora vinster? Det kanske inte är hyresrätter som ska finnas på den fria marknaden.

Hyreshöjningar gäller dock inte bara privata värdar – det samma sker i allmännyttan även om några av de mest uppmärksammade exemplen har varit just privata.

– Jag tycker att det vore ett rimligt krav att begränsa vinster på hyresrätter, både för privata och allmännyttiga företag, på samma sätt som nu diskuteras med vinster i skola och vård.

Ett decennium för förändring

Att det ändå blev så här, med totalrenoveringar och stora hyreshöjningar i många områden och hyresgäster som tvingas flytta, tror Kristina Mjörnell delvis beror på att fastighetsägare inte har haft helhetstänket.

– Man har inte haft med sig alla frågorna och likställt dem, utan gjort det som är mest rationellt eller billigast.

Samtidigt är hon optimistisk.

– Bara under de här åren har det hänt jättemycket. Från början var det ingen som pratade om sociala frågor, då var alla mest inriktade på energieffektivisering.

Både Kristina Mjörnell och Jenny Stenberg är överens om att det finns tid att göra rätt. De närmsta tio åren står stora delar av miljonprogrammet inför omfattande renoveringar.

– Visst ser man de som misslyckas, som glömmer bort eller struntar i det. Men det finns många metoder och det finns sätt att renovera hållbart och vi ser att fler och fler arbetar så, säger Kristina Mjörnell.

Jenny Stenberg menar att vill fastighetsägare på allvar se ett samråd, måste de också gå med på att släppa på makten. Då finns chansen att faktiskt klara renoveringsbehovet runt om i landet det kommande decenniet.

– Jag tror att det hinns med i den takt hyresgäster är aktiva och säger att det måste hinnas med.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria