Användningen av kemiska produkter har ökat mycket kraftigt de senaste 50 åren, vilket lett till att naturfrämmande ämnen numera finns överallt - från pilgrimsfalkar till bröstmjölk. Men riksdagen har satt upp ett nationellt miljömål som går ut på att vi ska få en giftfri miljö inom en generation.

Frågan är bara hur målet ska nås. Det finns mängder med kemikalier i de varor som vi hanterar och det existerar inte många begränsningar på det som får säljas. Som konsument är det mycket svårt att veta vilka kemikalier som finns i varorna och om de är farliga.

Det är bara ett fåtal kategorier av ämnen som måste godkännas innan de får tas in på marknaden:

- Detta gäller bara bekämpningsmedel och läkemedel, inte för den stora mängden allmänkemikalier, säger Mona Blomdin på Svenska Naturskyddsföreningen.

Ett centralt problem är att kunskapen om kemikaliernas effekter på hälsa och miljö är mycket bristfällig.

För att komma till rätta med kunskapsbristen inleddes för drygt tio år sedan ett EU-program med att göra preliminära riskbedömningar på över 100 000 ämnen. Olika ämnen delades upp mellan länderna, men arbetet har gått mycket trögt:

- Det är ett tungt system. Under tio år har man inte hunnit påbörjat mer än 140 till 150 ämnen. Det skulle ta till nästa istid för att hinna gå igenom alla ämnen med den takten, säger Sten Flodström på Kemikalieinspektionen.

En bild som bekräftas av Mona Blomdin:

- Dagens system fungerar inte, man försöker hitta ett nytt system.

EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag till ny EU-lagstiftning gällande kemikalier.

Förslaget, som heter REACH (se faktaruta), togs till en början fram under ledning av EUs miljöministrar men vid EUs toppmöte under Silvio Berlusconi förra hösten bestämdes att industriministrarna skulle ta över frågan.

Efter remissversionen har också förslaget blivit miljömässigt svagare, menar Mona Blomdin.

- Det har varit en stor lobbyverksamhet från europeiska och amerikanska företag mot kommissionen och parlamentet. Och de har lyckats ganska bra, tyvärr.

Med det föreslagna systemet ska de som tillverkar eller importerar produkter ta fram kunskap innan produkten får säljas på marknaden.

- REACH går ut på att ge näringslivet ansvaret, men de tar bara ansvar om de har kniven på strupen, menar Bertil Engdahl på Stockholms miljöförvaltning.

Göran Wall på Plast- och kemiföretagen, branschorganisationen för kemikalieföretag i Sverige, tycker däremot att REACH i princip är bra:

- Grundtankarna är bra, men vi har frågetecken kring olika detaljer.

Sten Flodström ser också fördelar med det nya systemet:

- Det är en rimlig arbetsfördelning, tidigare kunde företagen bara vänta.

En sak som miljörörelsen kritiserat i förslaget är att EU vill sätta gränsen för ämnen som ska registreras vid tio ton per år. Miljörörelsen vill i stället se en gräns vid ett ton per år:

- Det finns ett stort antal ämnen i intervallet ett till tio ton. Om man sätter gränsen vid tio ton tar man bort ett stort antal ämnen, säger Mona Blomdin.

Man borde också titta mer på ämnenas inneboende effekter, bland annat om de är långlivade och om de ackumuleras i levande organismer, och inte bara på risker vi en viss typ av användning, menar Mona Blomdin.

Göran Wall håller inte med:

- Man ska inte bara titta på ämnenas inneboende egenskaper. Det kan vara en fälla. I varje enskilt fall måste man göra en helhetsbedömning och även ta hänsyn till faktorer som hanteringssätt och volymer. För om man till exempel tar bort alla ämnen som är giftiga kan man bli tvungen att sätta dit något annat som i och för sig kanske är mindre giftigt, men som kan ha andra egenskaper som är svårare att skydda sig mot.

En viktig fråga är om näringslivet verkligen kommer att ta sitt ansvar.

Mona Blomdin menar att åtminstone delar av näringslivet börjat att agera i kemikaliefrågan:

- Den kemikalieanvändande delen av industrin börjar få upp ögonen för problemen. Byggbranschen till exempel, som drabbats av PCB-problemen, har höjt ribban.

Göran Wall tycker att näringsliver jobbar seriöst men att de måste göra avvägningar mot kraven på lönsamhet.

Han ser kemikalier i varor som en stor utmaning för företagen.

- Vad finns till exempel i en bil? Där finns elektronik och där finns textilier i stoppning med mera. Det handlar om att angripa problemen vid källan. Det sker också ett kontinuerligt utbyte mot mindre skadliga ämnen.

Fotnot: REACH står för Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals.