Debatt


Maria Fridstjerna
Fria.Nu

Tillväxt oförenligt med hållbar utveckling

Tillväxtpolitiken behöver förändras. Vi kan inte konsumera mer och mer. I stället borde vi lägga resurser på vård, skola, omsorg och ett ekologiskt jordbruk, anser Maria Fridstjerna.

Den senaste tidens tillväxtdebatt har fått en och annan skribent att ilskna till över bland annat miljöpartiet de grönas politik som de anser är 'tillväxtkritisk'.

Detta vittnar dels om en enorm okunskap om miljöpartiets ideologi och dels om de verkliga miljöproblem som vi står inför i dag.

Inget parti är emot arbete, en av de viktigaste faktorerna för tillväxt. Däremot anser miljöpartiet de gröna att sänkt arbetstid - att dela på jobben - vore en utmärkt åtgärd för att få bukt med många av de problem som präglar vårt samhällle i dag: arbetslöshet, ökad ohälsa och maktlöshet, stress samt flera hundratusen sjukskrivningar. En halv miljon i Sverige är i dag förtidspensionärer.

Allt fler unga hamnar utanför arbetsmarknaden och de som har jobb måste arbeta alltmer för att kunna hålla tillväxten uppe, så att det finns några pengar till den stora skara 40-talister som snart går i pension.

Att inte vilja göra något åt dessa grava problem vittnar om att tillväxt är viktigare än människors välbefinnande och miljön. Men tänk den dagen då ingen orkar arbeta längre eller då klimatförändringarna har blivit så allvarliga att ingenting går att göra.

Det finns ett tydligt samband mellan ökande transporter och ekonomisk tillväxt. När människor får högre inkomster ökar bilinnehavet och resandet med miljöfarliga transporter som flyg.

Ökad konsumtion ger dessutom fler godstransporter, samtidigt som transporterna driver på tillväxten. Asien är ett välillustrerat exempel på detta. De står i dag för cirka en tredjedel av världens koldioxid-

utsläpp. De är inne i en snabb ekonomisk utveckling vilket leder till ökad konsumtion och större energianvändning.

Bevisligen ökar en alltför ensidig ekonomisk tillväxt belastningen på miljön. För att uppnå en positiv tillväxt måste således innehållet i tillväxtpolitiken förändras. Det konsumtionsmönster som vi har i dag är inte hållbart på sikt. Det finns så många goda investeringar som skulle kunna göras av den ökade tillväxten i stället för att öka de långa transporterna eller handla varor vi inte behöver. Vi borde i stället satsa på att få ett samhälle mer fritt från kemikalier och miljö-

förstörande ämnen, lägga mer

resurser på vård, skola och omsorg samt stimulera småskaligt ekologiskt jordbruk och alternativa energikällor. Det skulle på sikt skapa en mer positiv tillväxt.

Det talas i dag om tillväxt som om det vore någon univerallösning på världens alla problem. Men med den blinda konsumtionshysterin och med tanken om att ekonomi är överställt alla andra värden i samhället får tillväxten en negativ prägel. Problemen, människornas, djurens och miljöns lidande, kvarstår dock hur många procent tillväxten än är.

Utvecklingen i Sverige och världen är varken socialt, ekologiskt eller ekonomiskt hållbar i längden. Den tillväxtsyn vi har i dag löser inte den tilltagande växthuseffekten, spridningen av kemikalier till naturen, människors totala utbrändhet eller lidandet som enorma djurtransporter genom Europa skapar. Termen 'hållbar utveckling' har tydligen helt olika innebörd för politiker. 1999 fastställde Sveriges riksdag en konkret plan för hållbar utveckling. Det resulterade i 15 nationella miljömål som ska nås innan 2020 (med undantag för klimatmålen). Många av dessa mål har visat sig mycket svåra eller rent av helt omöjliga att nå inom föreskriven tid.

Växthuseffekten är det största hotet mot en hållbar utveckling. På 20 år har antalet motorfordon på vägarna dubblerats. Inom kort kommer det att finnas en milljard bilar i världen.

Den tillväxt som lovordas i dag är alltså inte förenlig med en hållbar utveckling. Den tillväxtpolitik som förs i många länder i dag är kortsiktig, men saknar lösningar på de verkligt stora problem som uppkommer i samband med ökad tillväxt.

Visst innebär materiell tillväxt att fler människor slipper leva i fattigdom. Det är positivt. Men vi kan inte, som i dag, blunda för de problem som ensidig ekonomisk tillväxt för med sig. För en dag är det för sent. Då står vi (eller våra barn eller barnbarn) där och kan ingenting göra.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Stockholms Fria