Universitet och högskolor har blivit utbildningsfabriker. De resurser som de svenska lärosätena får sig tilldelade, beror i dag till stor del på antalet färdigutbildade studenter. Det menar Pär Wiktorsson, ordförande i Filosofiska fakultetens studentkår i Göteborg. Han ser ett stort problem i situationen.

- Utbildningen sker i stora föreläsningssalar med hundra elever och skolorna använder sig av överintag för att få in så många som möjligt, säger han

Följden av detta blir, enligt Pär Wiktorsson, att kritiska frågeställningar och engagemanget hos studenterna minskar.

- Hur lätt är det att ställa kritiska frågor och föra en utvecklande dialog, när du sitter tillsammans med hundra andra och tempot är högt?, säger han.

I en riksomfattande undersökning som Högskoleverket gjort, framgår att hälften av de tillfrågade studenterna inte känner att de får tid att reflektera, och ännu fler säger att utbildningen inte ger något engagemang i samhällsfrågor.

Den förändring som både Pär Wiktorsson och Sveriges förenade studentkårer vill se, är bland annat att resursfördelningen till universiteten och högskolorna inte ska vara helt beroende av antalet utbildade studenter, utan mer stå i relation till utbildningens kvalitet, jämställdhetsarbete och liknande.

- Man skulle ju kunna tänka sig att koppla lärosätenas anslag till de inspektioner och undersökningar som Högskoleverket redan i dag genomför, säger han.