Sverige har haft trupp i Afghanistan sedan den internationella styrkan Isaf upprättades i början av år 2002 som ett enklare alternativ till vanliga FN-fredsbevarare. De svenska soldaterna tog för ett år sedan över ansvaret för fyra provinser i norra delen av landet.
– Den svenska organisationen där nere är jämfört med andra länders väldigt svagt bemannad. Norge har en provins att ansvara för och vi har fyra. Vi har hälften så många soldater per kvadratkilometer och invånarantal, säger Allan Widman, försvarspolitisk talesman för folkpartiet och ledamot i försvarsutskottet.
Den borgerliga regeringen har ökat anslagen för internationella militära insatser med 600 miljoner kronor över tre år. Samtidigt avslutades i höstas en fyraårig FN-insats i Liberia och i vår åker de sista svenska soldaterna hem från Bosnien.
– Det måste leda till fler soldater i Afghanistan. Jag är rädd för att någon om ett par tre år säger att vi lovade att satsa på det här men inte gjorde det, säger Allan Widman.

Militären själv håller med.
– Jag kan dela uppfattningen, vi borde vara fler, det är ett stort område som vi har, säger Anders Lindström som är generalmajor och operativ chef för all svensk trupp utom- lands.
Han ökar i vår antalet soldater till det nuvarande tillåtna taket 330 men för diskussioner med regeringen om att få fler.
– Jag skulle vilja kunna tillfoga en pluton med en snabbinsatsstyrka, om det blir upplopp någonstans ute, för att snabbt kunna säkra egen personal, säger Lindström.
I somras avslöjade DN att svenska soldater i februari förra året tillsammans med norska soldater slogs för livet under ett fem timmar långt angrepp mot en bas. Det var en demonstration mot nordiska tidningars publicering av karikatyrer av profeten Muhammed som urartade till upplopp.
År 2005 registrerade Försvarsmakten fem allvarliga incidenter i det svenska ansvarsområdet. Förra året var det 25.

Det senaste året har varit katastrofalt för Afghanistans befolkning. USA och Isaf har inte prioriterat att trygga civilbefolkningens behov och istället har talibaner, krigsherrar och stammiliser kunnat stärka sina positioner (se angränsande artikel). Under hösten deltog Isaf i krigsliknande strider och år 2007 förutspås leda till mer väpnade konflikter.
Folkpartisten Allan Widman tycker att fler svenska soldater behövs trots att Isaf under hösten allt mer kommit att förknippas med USA:s brutala krigföring i Afghanistan.
– Sverige har ett underskott på soldater. Men det är sant att det stora generella problemet är brist på pengar för utveckling. Biståndslöftena hålls inte. Generellt kan man säga att länderna på plats i Afghanistan deltar med för mycket militär och för lite bistånd, säger Widman.

Vad säger du om kritiken från människorättsorganisationer att Isaf är för militärt inriktat och missar just utvecklingsdimensionen och mjuka frågor?
– Jag tror att varenda gång Sverige är med så betyder det en röst för respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och frihet.
Till Irak tycker dock inte Allan Widman att Sverige borde skicka soldater. Han delar dock den förra regeringens inställning att det inte var värt att protestera för högljutt mot USA:s folkrättsvidriga invasion den 20 mars 2003.
– Vi är beroende av goda förbindelser över Atlanten. När vi inte är formella medlemmar i Nato måste vi på andra sätt visa att det är här vi hör hemma och det är här vi vill vara med, säger Widman.