Under de senaste åren har användningen av etanol ökat kraftigt och den svenska etanolproduktionen kan bara täcka ungefär 20 procent av den etanol som används i trafiken. Resten måste importeras.
Ett miljövänligt – och även billigt – sätt att producera etanol är att göra den av sockerrör. Enligt den statliga utredningen Introduktion av förnybara fordonsbränslen kan nettoutsläppen i ett livscykelperspektiv av klimatgaser på detta sätt minskas med upp till 100 procent jämfört med fossila bränslen. Detta förutsätter dock att resterna av rörsockertillverkningen används för elproduktion, och att nya sockerrör planteras för att kompensera för den koldioxid som frigörs då etanolen förbränns.

Brasilien har sedan 1970-talet satsat mycket på etanolproduktion i syfte att minska sitt oljeberoende, och är det land i världen som producerar mest etanol ur sockerrör. Brasilien är också det land som producerar billigast etanol. I de nyaste fabrikerna kan etanolen framställas till en kostnad av 1,75 kronor per liter.
Under åren 2003 till 2005 ökade etanolexporten från Brasilien till Sverige kraftigt. Och trots den långa transporten var den brasilianska etanolen ett bra alternativ:
– Den brasilianska etanolen är utmärkt ur miljösynpunkt och även ur andra aspekter. Det används nästan inga fossila bränslen vid tillverkningen av den, säger Charlie Rydén som arbetar med miljöbilsprojekt på Stockholms miljöförvaltning.

Men i början av 2006 fördubblades priset på den brasilianska etanolen av en skyddstull för etanol från länder utanför EU. Den blev så dyr att den inte kan konkurrera med europeisk etanol. Istället importeras nu etanol från södra Europa.
Den europeiska etanolen görs av vete och andra jordbruksprodukter och ger högre koldioxidutsläpp än sockerrörsetanolen.
Lars Lundholm på finansdepartementet berättar att bakgrunden till strafftullen är att det finns ett EU-direktiv som anger hur olika bränslen ska beskattas. Alternativa bränslen som till exempel etanol och raps- metylester måste beskattas som de drivmedel som de ersätter, det vill säga som bensin eller diesel.
Sverige har begärt undantag från denna regel och fått godkänt för det av EU. Biodrivmedel, som etanol, kan därmed befrias från koldioxidskatt och energiskatt.
Men undantaget är förenat med vissa villkor. Bland annat att brasiliansk etanol måste klassificeras på ett sätt som ger en högre tullnivå. Tullen på den uppgår till ungefär 1,80 kronor per liter.

Innan nuvarande tullsats infördes kringgick importörer strafftullen genom att blanda den brasilianska etanolen med bensin innan den fördes in i EU.
– Den brasilianska etanolen blev då behandlad som en lågtullvara. Men det förfarandet var inte tillåtet och upphörde från den 1 januari 2006, säger Lars Lundholm.
Han kan inte utveckla vilka skäl som ligger bakom tullsatserna på etanol utan pekar på att det är en politisk fråga:
– Det är jordbrukspolitiska skäl som ligger bakom.
Charlie Rydén menar att strafftullen gör det svårare för etanolen att konkurrera med bensin. Han anser att det inte är rättvist med strafftull på etanol när det inte finns någon liknande tull på olja från Mellanöstern.
Jonas Strömberg, som arbetar med miljöfrågor på SL, menar att strafftullen handlar om protektionism.
– Men det finns goda idéer som till exempel att de europeiska bönderna ska stå för importen. Om de producerar ett ton etanol ska de också importera ett ton etanol.
Jonas Strömberg betonar vikten av att öka tillgången på biobaserade drivmedel:
– Det blir svårt för Europa att klara sina mål om biobränsleandel inom transportsektorn. Det finns ju inget land som har strafftullar på olja. Europa är låst i oljeberoendet. I dag importeras 70 procent av oljan och i framtiden, när Nordsjöoljan minskat i omfattning, kommer den importerade andelen att öka till 90 procent.