Vintern som aldrig kom har orsakat kaos i hela skidsverige. Inställda tävlingar, omlagda scheman, och stora förseningar har varit vardagsmat under ett vinterhalvår där kylan egentligen inte kom förrän långt fram i januari.
I Göteborg, däremot, har man haft det lugnt.
- Norrlänningarna har haft det mycket värre. De sitter och väntar på snö som aldrig kommer. Vi är vana vid tanken att vi ska åka femtio mil för att hitta bra snö. Vi räknar aldrig med bra vintrar härnere, säger Leif Danielsson vid SK Väst Alpin, Göteborgs distrikts största skidklubb.
Vi befinner oss tre mil utanför Göteborg, vid Himlabacken i Alafors. Det här är centrum för Göteborgs utförsåkning, och hemmaplan för regionens två klubbar.
Det finns bara två, SK Alpin Väst och Partille Alpin. De har utvecklat ett ganska nära samarbete genom åren, och är mer partners än rivaler. Men visst finns rivalitet där.
- Att ha en jämbördig konkurrent som sporrar en är bra för klubbens utveckling, säger Anna-Karin Olsson, kassör i Partille Alpin.
Himlabacken, den bästa backen i Göteborgsområdet, är hemmabacke för bägge lagen. I dag är det DM. Tvåhundra åkare, från knattar i overall och nyköpta hjälmar, till old boys-åkare med kaffetermosar, har sökt sig till Alafors.
Jenny Smith är en av dem, kanske för sista gången.
- Jag åker denna säsongen och nästa, sen är det nog slut, säger hon. Motivationen finns inte riktigt där länge.
Det är inte så konstigt resonerat. För att vara utförsåkare i Göteborg är Jenny Smith i en högst ovanlig ålder. Hennes åldersklass i mästerskapen består av en knapp handfull åkare.
Hon är sexton år gammal.
Det är problemet för de två klubbarna. De talanger som finns flyttar norröver så snart de kan. Det sydligaste skidgymnasiet finns i Värmland.
- Man måste vara realistisk också. Vill du bli riktigt bra inom skidåkning kan du givetvis inte stanna i Göteborg hela ditt liv. Du måste bort helt enkelt, säger P-O Johansson.
Det är inte många som tar klivet. Högst en, eller två per år. Uppoffringen blir lite för stor.
Men visst finns undantag. Ett namn dyker upp gång efter annan bland åkarna i Himlabacken. Han som inte är här.
Jacob Ericsson. Förra året vann han U-SM. Första gången någonsin en göteborgare tagit hem den titeln. Just nu är han topp-tjugo i sin åldersklass i Sverige. Det är osannolikt bra. Den här helgen tävlar han på annan ort.
- Jacob är vårt hopp, säger Anna-Karin Olsson.
Trots att Göteborg är ett av de mest aktiva distrikten i den sydligaste regionen för utförsåkning, med en stor mängd åkare och goda resultat regionalt, befinner man sig fortfarande ljusår från de stentuffa norrländska klubbarna. Att en enskild åkare, förvisso fortfarande mycket ung, kan utmana åkarna från Tärnaby och Luleå, ses som en stor framgång, och väcker förhoppningar.
- Vi lägger fortfarande fokus på bredden snarare än någon elitsatsning. Alla ska få vara med och åka skidor, tävlandet är en bisak. Men deltagandet växer från år till år, säger Anna-Karin Olsson.
Utanför skymmer det över Himlabacken. Jenny Smith har avslutat sitt första åk. Hon berättar om framtiden:
- Jag har inte kapaciteten som Jacob har, men jag vill fortfarande syssla med utförsåkning. När jag slutar om ett år eller två tänker jag satsa på att bli tränare. Jag har åkt skidor sen jag var tre, och jag tycker fortfarande att det här är det roligaste som finns.