Personer som har ett omfattande funktionshinder har rätt till att få hjälp av kommunen för att kunna leva ett normalt liv med goda levnadsvillkor. Det står i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Men enligt en undersökning som länsstyrelserna gjort så har många kommuner i Sverige skrivit egna riktlinjer för tolkning, något som ofta innebär en begränsning av det lagen beskriver som en rättighet. Många kommuner ger ett tidsbegränsat stöd, eller begränsar omfattningen av stödet, och i en del kommuner har man inte rätt till ett visst stöd om man redan har ett annat. Inte någon av dessa begränsningar finns det stöd för i LSS.
- Man kan inte ha riktlinjer som sätter sig över lagen och innehåller begränsningar av hur länge eller hur mycket stöd man kan få. Så länge du har ett behov så har du rätt att få hjälp, säger Lars-Erik Gotthard på länsstyrelsen i Västra Götaland.
Karin Westlund, ordförande för De Handikappades Riksförbund, tycker att rapportens resultat är skrämmande, och att man borde se mer till individens behov.
- Det man har som rättighet ska man också kunna få genomfört, säger hon.
I Västra Götaland blev resultatet av undersökningen ett av de sämre i Sverige. Av totalt 49 kommuner hade 28 satt upp riktlinjer för hur handläggare ska tolka LSS. 27 av dem hade riktlinjer som på något sätt var begränsande för den stödsökande. Av dessa fick 15 kommuner allvarlig kritik från länsstyrelsen.
Mölndal är en av de 15 kommuner som fått allvarlig kritik. Här finns begränsningar på totalt 8 av de 10 LSS-punkter som finns. De flesta typer av hjälp är här tidsbegränsade. Vill man till exempel behålla en personlig assistent, ledsagare eller kontaktperson, måste beslutet omprövas efter ett eller ett par år. Även avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn är tidsbegränsade.
- Det innebär en påfrestning för den enskilde, och en osäkerhet om man kommer att få hjälp eller inte. Och oftast blir det ingen omprövning ändå. Tanken med den här lagstiftningen är att den ska ge stöd till någon med varaktiga behov. Men det finns en myt bland politiker att om man omprövar mycket så sparar man pengar. Men så är det inte, säger Lars-Erik Gotthard.
Kenneth Wallin (m), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Mölndal, är medveten om att besluten ofta inte ändras, men menar att en omprövning är till fördel för den enskilde.
- Det innebär ju att vi engagerar oss. En del kanske behöver ökat bistånd, medan en del kanske har blivit bättre och behöver mindre. Men det är inte det normala fallet.
Länsstyrelsen har också framfört kritik mot de riktlinjer som på olika sätt begränsar omfattningen på den hjälp man kan få. Till exempel så får personer över 65 år inte rätt till daglig verksamhet, och en personlig assistent får inte mer än 300 kronor extra i månaden som ersättning för att följa med på olika aktiviteter och resor. För en ledsagare gäller 200 kronor i månaden och planerad ledsagning måste avbokas 14 dagar i förväg, annars räknas det som förbrukade timmar. För de som behöver ha med en ledsagare på sin semester så anges det i riktlinjerna som 'goda levnadsvillkor' att åka på en 'omfattande semesterresa' vartannat år.
- Man generaliserar vad som är goda levnadsvillkor. Andra kan få välja vart de vill resa utifrån vad de har råd med, men de med funktionshinder måste välja efter vad de kan få hjälp med. Det var inte tanken med lagen, säger Gotthard.
Han menar att det i dag finns många personer med funktionshinder som inte får det stöd de behöver. Särskilt svårt är det att få kontaktpersoner eller ledsagare som är med på olika fritidsaktiviteter.
- På ett gruppboende gör man kanske olika aktiviteter i grupp, med personalen som jobbar där. Men vår erfarenhet är att det inte räcker. Det är svårt att kunna göra något individuellt. Om det är fem personer som bor där och två, tre personer som jobbar där så säger det sig självt att det inte går.
Kenneth Wallin (m) menar att det är en svår process att tyda lagen och vad lagskrivaren menade när den skrevs. Han menar också att man kan se frågan från olika håll.
- Det finns två parter. De funktionshindrade, som givetvis ska ha allt stöd de behöver, och resten av medborgarna. Båda kostar pengar. Vi ska göra allt för att hjälpa de med funktionshinder. Men det är mångmiljonbelopp det rör sig om. Det är mycket pengar. Och någonstans ska de tas ifrån.
Mölndal har fått en uppmaning att i juni redovisa för länsstyrelsen vad de gjort åt bristerna.
- Vi kommer också att kontakta Sveriges Kommuner och Landsting och höra hur de tycker att lagen ska tydas. Det är inte säkert att de har samma uppfattning som länsstyrelsen.
Men om de kommer fram till att ni har gjort fel, kommer ni att vidta de åtgärder som behövs då?
- Ja, vi ser ingen anledning till att sätta oss emot lagen. Om det behövs mer pengar så får vi göra en omfördelning av resurserna eller i sista hand höja skatten i kommunen.