Gunilla Brattberg är initiativtagare och projektledare för Värkstaden. Lilljulafton 2006 fick hon ett brev med beskedet att från och med den 1 januari ska bidraget halveras och nästa år dras in helt.
– Jag blev arg och frustrerad. Man får inte hantera det så, ge besked en vecka innan, när folk sitter med hyreskontrakt. Sedan dess har jag och en medarbetare skrivit flera brev till landstinget, men inte ens fått en reaktion.
Leif Karnström handlade ärendet för landstinget.
– Det kan vi ta på oss lite, att vi var sena med kontakten. Ärendet kom upp så sent eftersom det var valår.
Anledningen att bidraget dras in är att det tas från en pott för ideella föreningar, medan Värkstaden är en allmännyttig ideell stiftelse.
– Innan jag bildade stiftelsen fick jag klartecken om att det skulle gå bra, säger Gunilla Brattberg. Och det har det gjort i tio år, så jag förstår inte varför det inte skulle göra det nu. Dessutom ska väl den nya regeringen ha en fri syn på vården.

Argumentet att en ideell förening skulle vara mer demokratisk viftar hon bort.
– Jag har svårt att tänka mig en förening som har så nära samverkan med sina medlemmar som vi. Dessutom skulle det vara omöjligt att starta en ideell förening med allt det innebär tillsammans med människor i kris. Jag är 63 år och har slitit som ett djur, i så fall lägger jag ner det.
Gunilla Brattberg menar att landstinget borde vara tacksamt för att Värkstaden finns, med den unika kompetens de har.
Långvarig smärta är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Ett syndrom utan bot. med få möjligheter till rehabilitering. Enligt en statligt beställd utredning som kom förra året är kognitiv beteendeterapi, KBT, den enskilt mest effektiva behandlingen mot långvarig smärta.
Gunilla Brattberg, läkare och forskare inom smärta sedan 30 år, var bland de första i Sverige att använda sig av KBT. 1994 startade hon Värkstaden i Stockholm, där människor med långvarig smärta träffas en gång i veckan för KBT i grupp.

Tommy Axelsson går sin tredje termin i Värkstaden och tycker att möjligheten att träffas i grupp är värdefull.
– Att dela erfarenheter har gett mig en medvetenhet om livet. Man växer tillsammans och får hopp när man hör av andra att det går att leva med smärta.
Ulla-Britt Ström har besökt till Värkstaden ända sedan 1998.
– Värkstaden har gett mig ett nytt liv. Värdigare och rikare. Om Värkstaden tvingas lägga ner blir det kaos, deltagarna tvingas gå tillbaks till sjukvården och mediciner.
Varje år deltar runt 150 personer på Värkstadens träffar. Enligt en forskningsstudie som Gunilla Brattberg publicerat sparar Värkstaden in 19 000 kronor per deltagare och år i minskad vårdkonsumtion. De 300 000 kronor Värkstaden får i bidrag är inte heller mycket jämfört med de 60 000 – 80 000 kronor det kosta att skicka en patient på två till tre månaders rehabilitering.
– Att satsa på människor i vår situation är inte utgifter, säger Ulla-Britta Ström. Det är en investering.

Carl Rydenstam (fp) är en av dem som ska se över reglerna till nästa års bidragsansökningar.
– Nya riktlinjer för bidraget ska vara klara till maj. Stiftelser är en av frågorna vi kommer att ta upp.
Vid det laget kan det däremot vara för sent för Värkstaden. Redan i juli skulle Värkstaden kunna tvingas lägga ner på grund av det sänkta bidraget, som till stor del går till lokalhyra. Var de 150 deltagarna med långvarig smärta då ska ta vägen har varken Gunilla Brattberg eller Carl Rydingstam svar på.
– De har ingen känsla av att de har att göra med levande människor, säger Gunilla Brattberg.