Det var dock ett folkmord som skedde i Srebrenica.
Mer än 8 000 muslimska pojkar och män dödades av den bosnienserbiska armén när styrkorna invaderade den bosniska enklaven Srebrenica i östra Bosnien i juli 1995. Arméstyrkorna lydde under general Ratko Mladic. Vid tidpunkten rasade kriget i forna Jugoslavien mellan muslimer, kroater och serber, ett krig som sammanlagt skördade minst 100 000 liv - främst ickeserbiska. Serberna stöddes finansiellt och militärt av regeringen i Belgrad.

Bosnien menar att Serbien bär ansvaret för aggressionen mot landet, och för alla krigsbrott som begicks, mest mot bosniska muslimer. Detta avvisas dock alltså av den internationella domstolen i Haag.
Enligt domslutet, som är slutgiltigt och bindande, skedde ett folkmord i Srebrenica, men inte i hela Bosnien, och Serbien döms varken för att ha planerat, provocerat fram eller varit delaktigt i folkmordet. Serbien har dock i och med sina nära band till den bosnienserbiska armén undlåtit att göra sin internationella plikt att förebygga folkmord, skriver domstolen i sin dom.

Serbien hålls också ansvarigt för att inte ha utlämnat general Mladic, och ombes att omedelbart vidta åtgärder så att Mladic hittas och kan överlämnas till den Internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien.
Serbien frias i och med domen från kravet på finansiell kompensation till Bosnien, som krävt miljardbelopp i krigsskadestånd.
Att domen är viktig, både för Serbien och historiskt, är de jurister som IPS talat med eniga om. Och särskilt viktigt är kravet att utlämna Mladic, menar det serbiska åklagarämbetets särskilde talesperson för krigsbrott, Bruno Vekaric.
Mladic ses fortfarande som en hjälte bland många serber.
- Det är avgörande att sanningen kommer fram en gång för alla, säger Bruno Vekaric.

Många hoppas att domen ska underlätta försoningsprocessen mellan bosnienmuslimer, serber och kroater, som knappt har börjat trots att mer än tio år har gått, eftersom det inte har funnits någon samsyn i fråga om vem eller vilka som gjorde sig skyldiga till grymheterna och förstörelsen under kriget.
Alla parter har anklagat varandra, men serberna - oavsett om de levde i Kroatien, Bosnien eller Serbien - har kritiserats mest.
Det är dock inte säkert att domen får kritiken att upphöra, menar Milos Jovanovic från Institute of International Law.
- Försoning är en lång och smärtsam process, och jag betvivlar att den kommer att gå fortare efter det här, särskilt som bosnienmuslimerna inte kommer att känna sig nöjda med domstolens beslut, säger Jovanovic.