Den bosnienserbiska armén invaderade Srebrenica i östra Bosnien i juli 1995. De dödade mer än 8 000 muslimska pojkar och män. General Ratko Mladic ledde armén.
Det var i forna Jugoslavien i kriget mellan muslimer, kroater och serber. 100 000 människor dog i kriget. De flesta av dem var inte serber. Regeringen i Belgrad stödde serberna med militär och pengar.
Bosnien säger att Serbien har ansvaret för kriget i landet och för alla krigsbrotten mot bosniska muslimer. Men den internationella domstolen i Haag säger att Serbien inte har ansvaret.

Enligt domen var det ett folkmord som skedde i Srebrenica. Men det var inte ett folkmord i hela Bosnien. Domstolen dömde inte Serbien för folkmordet. Men de skriver i domen att Serbien inte stoppade folkmordet. Det borde de ha gjort eftersom de hade nära kontakter med den bosnienserbiska armén, skriver domstolen. Det var Serbiens internationella plikt att stoppa folkmordet.
Domstolen säger också att Serbien är skyldigt till att inte ha utlämnat general Mladic. De säger att Serbien genast ska leta rätt på Mladic och lämna honom till den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag.

Bosnien har krävt att Serbien ska betala miljarder i skadestånd, men domstolen säger att Serbien inte behöver betala något. Domen är viktig för Serbien. Det säger jurister som IPS har talat med. Kravet att Serbien ska utlämna Mladic är speciellt viktigt, säger Bruno Vekaric, åklagarnas talesman i frågor om krigsbrott.
Många serber ser Mladic som en hjälte.
– Det är viktigt att folk får veta sanningen, säger Bruno Vekaric.
Bosnien-muslimer, serber och kroater har inte blivit vänner igen efter kriget. De är fortfarande osams om vilka som var skyldiga till grymheter under kriget. De anklagar varandra. Men serberna har fått mest kritik. Det gäller serber i Serbien, Kroatien och Bosnien.
Kommer domen att få kritiken att sluta? Det är inte säkert, säger Milos Jovanovic från Institute of International Law.
– Försoning tar lång tid. Det gör ont. Jag tror inte att det kommer att gå fortare efter den här domen. De bosniska muslimerna är inte nöjda med domen, säger han.

Zarko Puhovski är ordförande i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter i Kroatien. Han säger:
– Länderna kommer att använda domen när de anklagar varandra. Men människor kommer inte att ändra åsikt. Och domen kommer inte att förbättra relationerna mellan länderna, säger han.
Belgrad (IPS)