Forskarna får en allt tydligare bild av effekterna av den tilltagande växthuseffekten som främst orsakas av förbränningen av fossila bränslen. Nu presenteras tre rapporter om hur Stockholm kan påverkas av kommande klimatförändringar.
Till år 2100 beräknas medeltemperaturen i Stockholm öka mellan 2,5 och 4,5 grader. Nederbörden beräknas öka med 20 till 25 procent, och det är främst under höst, vinter och vår som det kommer att regna mer.
– Temperaturzonerna förflyttas uppåt så att vi får Berlins klimat i Stockholm, säger Nina Ekelund, som arbetar med växthusgaser på Stockholms miljöförvaltning.
Hon berättar att man i Sverige tidigare jobbat med att minska utsläppen av växthusgaser men att man på senare tid även börjat jobba med anpassning till ett förändrat klimat.
– Det är samhällsekonomiskt vettigt att planera för det i dag och inte bara vänta.
En risk som man ser är att det kan bli fler översvämningar i Stockholm. Och dessa kan ge stora skador: en rejäl översvämning kan ge en kostnad på fyra miljarder kronor.

Främst är det områdena nära Mälaren som riskerar att drabbas. Solvallaområdet, Ulvsunda, Alvik, Gröndal, Liljeholmen, Gamla stan och nordvästra Kungsholmen ligger alla i farozonen. I flera av dessa områden finns det markföroreningar som riskerar att lösas ut i sjövattnet vid översvämningar. Därutöver kan minskad nederbörd i kombination med ökad temperatur under somrarna påverka kvaliteten på stockholmarnas vatten:
– Vi kommer att få gravt sämre vattenkvalitet. Vattnet kommer att bli i Europanivå och vi kommer att få använda mer klor, säger Nina Ekelund.

Klimatförändringarna antas ge varmare och torrare somrar. Extrema väderhändelser som stormar, skyfall och torka tros bli vanligare.
– Om det blir torrare somrar ökar risken för skogsbränder. Vi får ett mer drastiskt klimat, säger Nina Ekelund.
Det förändrade klimatet kommer även att påverka fauna och flora i Stockholm. Granskog och blåbär kommer att få svårt att klara sig men istället kan bokskogar etablera sig i Stockholmsområdet.
– Men då vi måste planera för spridningskorridorer, det är viktigt att det inte finns avskärmande barriärer, säger Nina Ekelund.

Till de oönskade konsekvenserna hör att antalet fästingar fortsätter att öka vilket ger ökad risk för spridning av TBE och borrelia. Det kan också bli vanligare med exotiska sjukdomar i Stockholmsområdet.
Hittills har Stockholm mest arbetat med att minska utsläppen av växthusgaser. Som en följd av det har utsläppen per capita minskat från 5,3 ton år 1990 till 4 ton år 2005. Minskningen beror till största delen på att fler flerfamiljshus värms upp med fjärrvärme, och på att fjärrvärmen i högre grad än tidigare produceras med hjälp av förnybara bränslen.