- Forskning utgår nästan alltid från mannen som norm och manligheten problematiseras inte. Därför saknas forskning om den manliga normens baksida, som mäns fysiska och psykiska hälsa, säger Thomas Johansson som är mansforskare på Göteborgs universitet.
Statistik visar ofta att män mår mindre dåligt än kvinnor. I Västra Götaland visar statistiken att 16 procent av männen har 'nedsatt psykiskt välbefinnande', jämfört med 21 procent av kvinnorna. 5 procent av männen har svår oro och ångest, bland kvinnor är motsvarande siffra 8 procent. Kvinnor söker sig oftare till sjukvården än vad män gör, och många fler kvinnor får antidepressiva och lugnande medel utskrivna.

Thomas Johansson tror det beror på att män oftare tar till alkohol för att döva smärtan istället för att söka hjälp.
- Det finns en gammal tradition att en man klarar sig själv och en skepsis bland män mot att söka psykiatrisk hjälp. Män härdar ut, de tål smärtan. Det gäller speciellt arbetarklassen, då medelklassen historiskt varit de som sökt sig till psykiatrin.
Konsekvenserna blir att män får hjälp för sent vid fysiska sjukdomar, och att de då tar längre tid att behandla. Konsekvenserna av att vänta med att söka hjälp vid psykiska problem är att den tar sig allt mer drastiska uttryck som våld, självdestruktivitet och eventuellt självmord.
I flera av industriländerna är självmord den vanligaste dödsorsaken för män mellan 15 och 44 år. En ny rapport från hälso- och sjukvårdsavdelningens analysenhet visar att självmord är vanligare bland män och att självmordsantalen
i Västra Götalands-regionen var högst bland äldre män mellan 1999 och 2003. Det kan bero på att många män har ett svagare nätverk, som familj och sociala sammanhang, där de kan prata om sina problem.

Medellivslängden för män är 4,5 år lägre än för kvinnor i hela landet. Att män lever kortare är ett faktum över hela Europa och det dör fler män än kvinnor i alla åldersgrupper. Per Haglind är stadsläkare
i Göteborg och arbetar med frågor som rör mäns hälsa ur ett långsiktigt perspektiv. För några veckor sedan anordnade han ett seminarium där män kunde ställa frågor om sin hälsa. Haglind menar att kortare livslängd beror på kulturella skillnader och skillnader i livsstil.
- Män har haft en annan livsstil än kvinnor, de dricker mer alkohol och under 1990-talet rökte fler män än kvinnor. Dessutom har män ett mer riskfyllt och utagerande beteende, menar han, och tror att detta har med uppfostran att göra. Killar tillåts vara mer dramatiska, de får ta större plats och fler risker än flickor.
Även Thomas Johansson tror att livslängd är något livsstilrelaterat och att män traditionellt har haft smutsigare och tyngre jobb och har arbetat mer.
Kanske kommer detta att förändras i framtiden. Fler kvinnor än män röker i dag, de förvärvsarbetar i en större utsträckning och har dessutom fortfarande huvudansvaret för hemarbetet.
Mätningar av stresshormon visar att mäns halt av stresshormon är högre under dagen på arbetet för att sedan sjunka då han kommer hem. För kvinnor är halten av stresshormon konstant under dagen.
I dag vårdas allt fler unga för depression och ångest. Från 1980-talet har psykiatrisk vård även blivit allt vanligare bland unga män mellan 15 och 24 år. Detta kan antingen visa att fler män mår dåligt, eller helt enkelt att män nu söker hjälp i större utsträckning.
- Mönstren runt könsroller håller på att förändras i och med diskussionerna kring jämställdhet och det faktum att män ägnar mer tid åt sin familj och sina barn. Män som gör karriär känner ofta inte efter, medan en pappa som är hemma med sina barn har mer tid att tänka över de här sakerna, säger Thomas Johansson.

Kriscentrum för män i Göteborg tar emot många män som går igenom en separation, och arbetar speciellt med deras kontakter med barnen, för både männens och barnens bästa.
- Något av det viktigaste för att en man ska kunna må bra är kontakten med barnen, säger Johan Englen, som är socionom och terepeut på Kriscentrum för män.
Kriscentrumet var det första i Europa då det startades 1986. De två avgörande orsakerna var att mäns våld mot kvinnor uppmärksammades alltmer och att man inom sjukvården upptäckte att allt fler män mådde psykiskt dåligt vid separationer och skilsmässor. I början höll man till i en lägenhet, det skulle inte kännas institutionaliserat då det var svårare för män att söka hjälp i institutionaliserade miljöer.
Majoriteten av de som kommer till centrumet är mellan 35 och 45 år och Johan Englen menar att orsaken till att män har svårare att tala om känslor är att de ofta saknar sociala nätverk för detta. En man i kris behöver ofta en utomstående man att tala med, han skulle aldrig gråta inför sina vänner. Här kan han berätta om saker han inte berättar för någon annan.
Johan Englen har arbetat på Kriscentrum för män i 19 år och beskriver förändringen av attityder under hans tid på centret.
- Den klassiska mannen som var familjens överhuvud, han som ensam skulle försörja sin familj är på väg att försvinna. Den moderna mannen accepterar inte hans sätt att leva, utan vill vara mer jämställd, ha kontakt med sina barn och ta ett större ansvar. Brytpunkten mellan dem kom någon gång under 1980-talet.
Många män Johan Englen träffar är rädda, de känner sig kränkta och otillräckliga och det kan bero på upplevelser som går tillbaka till relationerna med föräldrarna och kan resultera i våld. Den yttersta vanmakten kan sluta i självmord.
- De flesta som kommer hit bär på tanken att ta sitt liv och jag ser det som ett friskhetstecken att man talar om det. Ofrivillig ensamhet är farligt. De som kommer hit är i en existentiell kris och det är viktigt att man som psykolog kan prata om de yttersta frågorna.

De flesta forskare är eniga om att förändringar av attityder och kulturella mönster är något som sker på lång sikt och att forskning kring de här frågorna är viktigt, för att visa att problemen finns och för att något ska kunna göras åt dem.
Men en förändring håller på att ske - det visar sig bland annat i att frågor som rör just mäns hälsa uppmärksammas i allt högre utsträckning i olika sammanhang. Den yngre generationen män kan oftare prata om sina känslor och sätta ord på vad de upplever.
Johan Englen har under två decennier träffat män som mått dåligt och även sett dem gå vidare i livet.
- De säkraste förändringarna är de som går sakta, men de är också de stabilaste, säger han.