Debatt


Jimmy Sand
Fria.Nu

Omvärdera höger och vänster i politiken

Termerna höger och vänster är med oss sedan franska revolutionen 1789. Det är svårt att komma ifrån dem. Men hur ser vi på dessa termer i dag och går det att se annorlunda på dem, undrar Jimmy Sand.

Från 1789 härstammar också den första deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter. Där står bland annat att alla människor är födda fria och med lika rättigheter, och att frihet består i rätten att göra vad man vill, så länge det inte skadar någon annan eller begränsar dennes möjligheter att utöva sina mänskliga och medborgerliga rättigheter.
Den franska revolutionen syftade till att avskaffa det gamla privilegiesamhället. De mest radikala satt till vänster i nationalförsamlingen och de mer måttfulla satt till höger. Därav kommer dessa båda termer. Att stå till höger betydde inte att försvara privilegiesamhället eller att vilja återinföra det, utan stod blott för att vilja skynda
långsamt. Till vänster finner man många av dem som också var pådrivande under 1790-talets skräckvälde, med utrensningar av verkliga eller inbillade dissidenter.

I dag associeras ofta höger och vänster med frihet respektive jämlikhet , två av de tre parollerna från franska revolutionen (den tredje var broderskap). Man föreställer sig att den politiska vänstern anser att det viktigaste av allt är jämlikhet (eller social rättvisa), och att högern håller friheten (rätten att sköta sig själv) över allt annat. Då glömmer man att franska revolutionens vänster var dem som allra
ivrigast stod bakom parollen frihet, jämlikhet, broderskap - så ivrigt att de också kunde gå för långt. (I sin helhet löd parollen frihet, jämlikhet, broderskap eller döden, och under revolutionens mest paranoida fas var det ofta döden som triumferade.)

Jag skulle vilja pröva ett annat sätt att se på höger/vänsterskalan. I den svenska blockpolitiken får vänster ofta beteckna dem som förespråkar en stark (national)stat, medan höger står för dem som förespråkar den fria marknaden. Kan det inte vara så att den politiska vänstern drivs av föreställningen att maxi-mal frihet för den enskilda människan och medborgaren bara kan möjliggöras med politiska medel - att sådant som påverkar många människor också ska ligga under de mångas styre, direkt eller genom representation?
Medan den politiska högern drivs av föreställningen att maxi-mal frihet för den enskilda människan och medborgaren bara kan möjliggöras med ekonomiska
medel - att om marknadsprinciper som fri konkurrens får råda så fritt som möjligt, så kommer människors entreprenörsanda resultera i maximal frihet och välstånd?
Min idé om frihet är influerad av existentialism och republikansk politisk teori. Jag anser att man måste göra en maktanalys, om idealet frihet ska betyda något. I deklarationen från 1789 sägs en del bra saker.

Men en människas frihet kan begränsas av godtycklig maktutövning, och då spelar det mindre roll om den maktutövningen härrör från staten eller från näringslivet (eller för den delen från religiösa ledare, patriarkala makar, auktoritära föräldrar, etcetera.).
Maximal frihet för den enskilda människan och medborgaren är alltså beroende av regleringar och lagar - lagar för att begränsa det godtyckliga utövandet av makt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Vänstern bör blicka framåt

Vänstern som begrepp föddes under franska revolutionen. De mest radikala, de som mest principfast förde fram de politiska och medborgerliga fri- och rättigheterna, satt till vänster i nationalkonventet. Det var också de som bar huvudansvaret för de revolutionära excesserna. Denna första vänster bärs upp av tron på universella värden, individualism och framstegsoptimism - idéer som formulerades av upplysningstänkarna, skriver Jimmy Sand som nu vill att vänsterrörelse söker sig nya vägar.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria